I samband med ett inlägg om bokrean skrev jag igår så här:”… om man nu ska köpa fysiska ting så är böcker fortfarande en förhållandevis bra sak att köpa. Kunskap och berättelser, fångade på papper som ju faktiskt i alla fall agerar kolsänka så länge boken finns – det är betydligt bättre än mycket annat vi människor ägnar oss åt att tillverka.”

En stund senare samma dag fann jag mig själv i ett annat sammanhang sitta och förklara att det faktiskt är rimligt att diskutera böckers miljöpåverkan, vad som ska hända med böckerna när de en dag blir avfall (för det blir faktiskt de allra flesta böcker, även om det för många böcker dröjer lång tid), och att det är bra att argumentera för mer delningsekonomi eller liknande när det kommer till böcker (rent konkret: låna boken av ett bibliotek, låna ut böcker till kompisen, och så vidare).

Jag ser ingen större motsättning i det här.

Jag känner stolthet över att det jag skapar kan finnas tillgängligt på ett så enkelt sätt som med små svarta tecken på vitt papper. Jag hoppas innerligt att ni som läst min bok och tycker om den lånar ut den till andra som ni tror ska uppskatta den, och jag gläds åt att bibliotek köper in boken och den därmed blir tillgänglig att läsas av många människor som antingen inte har råd att köpa böcker eller som inte har plats att äga alla böcker de läser. (Det var för övrigt biblioteken som stod för den allra största delen av min egen ”bokkonsumtion” när jag själv var ung.) Och den dagen böckerna är uttjänta så är det en tröst att de är ganska harmlöst avfall.Jag gläds åt varje person som köper min bok.Jag gläds också åt varje person som läser min bok, oavsett om den är köpt, fådd eller lånad.

Visst, rent krasst innebär förstås varje såld bok lite mer pengar till mig – och varje person som läser boken utan att betala innebär mindre pengar till mig. Men om vi ska ha en hållbar värld så behöver vi alla hjälpas åt. Just böcker hör till de saker som är extremt väl lämpade för delning, och traditionen av att dela böcker via bibliotek eller vänner och kollegor emellan är lång. Att ha gemensamma tillgångar inom ett samhälle, möjliga för alla att använda, är en fin del av vår civilisation, och långsamt börjar detta beteende även spridas till andra områden. Det tycker jag vi som står bakom böckerna ska känna stolthet över.