”I sew your shadow with my hair
I bind your shadow unto me
By day or night you shall remain
Before the Triple Goddess three.
I bind your shadow unto me
Maiden, Mother, Hecate
Dawn and noon and night black sea
Free you are, but bound to me
And you are mine eternally.”

🧶

Eternally, med norska Dollie Deluxe.

Igår la jag den som ljudspår till mitt filmklipp om trådar. Textmässigt passar den bra.

Men låten i sig är en gammal förälskelse. Den finns på nåt av mina första blandband från sent 1980-tal. Ni vet på den tiden man alltid hade ett kassettband redo i kassettradion för att kunna spela in favoritlåten när den spelades på radio, och ens inspelningar oftast saknade både intro och outro på låtarna och man hade radiopratarna med också på inspelningen för att låten inte skulle kapas ännu mer.

Dollie Deluxe var inte alls sån misik man skulle lyssna på. Vid den här tiden skulle det nog antingen vara pop eller pompös rock. Absolut inte sånt här. Alltså skulle jag aldrig drömma om att knysta för någon annan att jag gillade det här.

Men jag gillade det. Mer än så, faktiskt.
Jag lyckades inte höra texten korrekt på den tiden, men det jag hörde var tillräckligt för att trigga fantasin ordentligt. Ihop med musikens uppbyggnad, det instrumentala mellanspelet, och det där ljudet som får mig att tänka på svärd … ja, självklart lyssnade jag på det här när jag satt och skrev i mina tidiga tonår 😊

Numera vet jag att låten var en del av en musikal/rockopera (Which witch) som verkar ha varit uppskattad i Norge men sågades när den sattes upp i England.

Och tack vare spotify kan jag numera höra hela låten, från början till slut.