Varför heter huvudpersonen i mina böcker något så trassligt och omständligt som Ailonise?

Ja, det kan man ju fråga sig. Speciellt eftersom det uppfyller fördomen om konstiga namn i fantasy.

Från början – när jag började skriva boken som 13-åring – så tror jag hon hette Paulina. Senare bytte hon namn till Nadja. Och sedan hette hon varianter på dessa båda namn, med olika stavningar, och ibland med dessa båda namn i kombination.
På den tiden hade alla karaktärerna vanliga namn, alltså namn från vår värld. Vanliga namn i vår värld (i vår del av världen) har ju dessutom ofta koppling till kristendomen på ett eller annat sätt.

Tids nog kom jag fram till att jag ville frikoppla från det. Personer med ursprung i den andra världen skulle ha namn utan tydliga sådana kopplingar. Alltså fick jag byta namn på en väldig massa personer.

De flesta gick ändå hyfsat lätt. Men med huvudpersonen var det svårare. Förmodligen för att det kändes för viktigt.

Men så kom jag att tänka på ett namn som mitt huvud lekt fram vid något helt orelaterat tillfälle.

Ailonise.

Egentligen tyckte jag inte det passade riktigt bra i sammanhanget. Det var ”för mycket”. För långt, för komplicerat, och med för oklart uttal.

Men jag kom inte på något annat. Och till slut fick jag helt enkelt svälja och acceptera. Hon fick heta Ailonise.

Med tiden kom hennes omgivning att kalla henne Ailsa. Det passar henne mycket bättre. Så numera är det oftast som Ailsa jag tänker på henne.

Men officiellt heter hon Iona Ailonise.