oktober 2022 arkiv

okt 30 2022

Levande ljus

Jag älskar levande ljus. Den brinnande lågans fladder, hur formen och färgen varierar. Doften av den brinnande veken och det smältande stearinet eller vaxet. Lugnet från ljuset som nästan magiskt blir centrum för tillvaron, och mörkret som uppstår i kontrast till ljuset. Känslan av att förflyttas till en annan tid, till andra förutsättningar, till en annan sorts enkelhet.

Jag är också usel på att tända levande ljus.

För att tända ljus krävs på något vis något avskalat och rent jag sällan har omkring mig. Tända ljus är motsatsen till stök och röra. Levande ljus signalerar enkelhet, fokus, frånvaro av komplicerande vardag. Så länge stöket är påtagligt omkring mig så har jag svårt att tända ljus. Det är som att jag tycker att ljusen gör stöket ännu synligare – eller att ljusen ger sken av att jag vill dölja stöket.

Tända ljus signalerar också, trots enkelheten, en sorts lyx. Att det är fest och fint. Och då känns det på något vis väldigt slösaktigt att tända ljus när det bara är jag. 

Tänder ljus gör man också framför allt när man har tänkt sitta ner ett bra tag. Befinna sig på samma plats. Men jag är sällan stillasittande, utom när jag tittar på TV. Jag springer omkring och fixar än med ditten, än med datten. Alltså även om jag inte är stressad. Om jag ska sitta ner vid tända ljus någon längre stund så behövs det att jag gör det tillsammans med någon. Och det finns ingen någon hos mig.

Dessutom är tända ljus ett ansvar.→ Läs resten av inlägget!

okt 18 2022

Lång nyanserad artikel om svensk fantasy i Sydsvenskan

I helgen hade Sydsvenskan en lång artikel (tre sidor i papperstidningen) om fantasyns tillvaro i Sverige. En mer nyanserad artikel än mycket annat jag sett.

Tyvärr dock en låst artikel (bakom betalvägg).

I artikeln kan man bland annat läsa om att det länge fanns ytterst lite fantasy att tillgå i Sverige, och även senare huvudsakligen översättningar av engelsk fantasylitteratur. Och om att mycket av den svenska fantasyn ges ut av egenutgivare och via hybridförlag, eftersom de traditionella förlagen inte satsar på genren – samt vilka konsekvenser det får i form av sänkt status.

Du som (liksom jag) har tillgång till Sydsvenskans texter, gå gärna in i läs artikeln. Det är så vi visar att vi tycker de skriver om viktiga saker, ju 🙂

Kort utdrag ur artikeln:

’I ett hörn på Bokmässan samlas i alla fall fantastikmontrarna på rad, med namn som Mörkskogens fantasy, Fria Ligan, Åskfågeln och TiraTiger. Nästan all fantasy för vuxna av svenska författare ges ut på eget förlag eller på småförlag som använder samfinansiering, så att författarna betalar för att få sina böcker i tryck. En kvinna berättar hur hon hoppfullt vände sig till de stora förlagen, men fick nobben när de fick klart för sig att hon skrev fantasy. Nu står hon här och säljer sin egen bok. I en annan monter talar en man länge och väl om bristen på intresse för vuxenfantasy från förlagsvärlden.

Jag är inte förvånad. Eftersom fantasymarknaden i Sverige är så engelsk-amerikanskt dominerad måste en svensk författare konkurrera också med böckerna från dessa länder, vilket gör utgivningen mer kommersiellt riskfylld.→ Läs resten av inlägget!

okt 16 2022

Det som var självklart är det inte längre

Jag är uppvuxen i en tid när vissa värderingar var självklara, eller åtminstone upplevde jag dem som självklara. Människors lika värde var exempelvis inte något som ifrågasattes, och det var ingen som hotade eller ifrågasatte lärare som lät dessa tankar genomsyra undervisningen. Att sjunga sånger på den sortens teman på musiklektionerna i samband med FN-dagen var så självklart att det var tråkigt.

Mycket har ändrats sedan dess. Det som då var en självklar värdegrund, innan det ordet ens användes, ses idag av en del som en vänsterextrem åsikt som förstör vårt land.

Jag ser mig inte som en politisk författare. Jag skriver skönlitteratur. Ibland kan jag ha med detaljer som lyfter värderingar. Mestadels för att det jag skriver förstås grundar sig i hur jag ser på världen, men ibland också för att lite vagt peka på något.

Men när världen ändras så ändras också vad som ses som en ståndpunkt eller politik. Kanske är mina böcker att se som mer politiska nu än när jag skrev dem, trots att det inte gått särskilt lång tid alls? Just bara för att det som tidigare sågs som självklart och neutralt inte längre gör det.

Texterna på bilderna är från Knutar och band respektive Viddernas väv.
→ Läs resten av inlägget!

okt 03 2022

Att ta tid i anspråk

Jag är på gång att göra en ganska stor sak på huset. När man bor i ett gammalt hus så ingår det i konceptet att saker blir gamla och behöver åtgärdas. Vissa saker kan man göra själv, andra anlitar man någon annan att göra. Den här gången hör definitivt till det senare.

Och när man ska göra något stort och dyrt så ska man ju begära in offert från flera olika potentiella utförare. För att kunna få en känsla för att priset hamnar rätt, och för att ha några olika att välja på. Typ. Det hör till, det är så man ska göra.

Så på sistone har jag haft besök från flera olika firmor som varit här och tittat och frågat, mätt och tagit bilder. Och sedan kommer offerterna en efter en.

Jag har så svårt för det där! Jag tycker det är pinsamt, rentav skäms. För i praktiken så gör de ju redan nu en massa jobb, som tar tid. Både med besök här och med att räkna på vad det skulle kosta att göra jobbet i slutändan. Och sedan i slutändan så kommer jag att tacka nej till alla utom en.

Det känns som att jag lurar dem när jag står där och diskuterar förutsättningar och annat med dem. Som att det artiga, schyssta och rimliga vore att bara be om offert från en enda aktör. Fastän jag vet att det inte är så man ”ska” göra. Att det vore korkat av mig.

… och sen tänker jag på mina böcker.→ Läs resten av inlägget!