I helgen hade Sydsvenskan en lång artikel (tre sidor i papperstidningen) om fantasyns tillvaro i Sverige. En mer nyanserad artikel än mycket annat jag sett.
Tyvärr dock en låst artikel (bakom betalvägg).
I artikeln kan man bland annat läsa om att det länge fanns ytterst lite fantasy att tillgå i Sverige, och även senare huvudsakligen översättningar av engelsk fantasylitteratur. Och om att mycket av den svenska fantasyn ges ut av egenutgivare och via hybridförlag, eftersom de traditionella förlagen inte satsar på genren – samt vilka konsekvenser det får i form av sänkt status.
Du som (liksom jag) har tillgång till Sydsvenskans texter, gå gärna in i läs artikeln. Det är så vi visar att vi tycker de skriver om viktiga saker, ju 
Kort utdrag ur artikeln:
’I ett hörn på Bokmässan samlas i alla fall fantastikmontrarna på rad, med namn som Mörkskogens fantasy, Fria Ligan, Åskfågeln och TiraTiger. Nästan all fantasy för vuxna av svenska författare ges ut på eget förlag eller på småförlag som använder samfinansiering, så att författarna betalar för att få sina böcker i tryck. En kvinna berättar hur hon hoppfullt vände sig till de stora förlagen, men fick nobben när de fick klart för sig att hon skrev fantasy. Nu står hon här och säljer sin egen bok. I en annan monter talar en man länge och väl om bristen på intresse för vuxenfantasy från förlagsvärlden.
Jag är inte förvånad. Eftersom fantasymarknaden i Sverige är så engelsk-amerikanskt dominerad måste en svensk författare konkurrera också med böckerna från dessa länder, vilket gör utgivningen mer kommersiellt riskfylld.
Och inte nog med det. Svenskarna verkar till och med föredra engelska framför svenska.
Kanske av gammal vana. Kanske för att saker låter häftigare på engelska.
Bibliotekarien Christina Möller i Malmö vittnar om denna förkärlek för engelska. Tillsammans med kollegan Simon Lundin driver hon sedan sex år en bokcirkel i fantastik i Stadsbibliotekets regi. I september hade gruppen 50-boksjubileum med Neil Gaimans ”Amerikanska gudar”.
Eller ”American gods”, som fantasyfolket alltså hellre säger.
– Det är ett magert utbud av översatt fantasy för vuxna, så folk har vant sig vid engelska. Även när det faktiskt finns översättningar läser en del på engelska, säger Möller.
Till och med när originalet är på ett tredje språk, som ryska, så föredrar många en engelsk översättning framför en svensk.
Det ser ut som en ond cirkel: eftersom det inte ges ut särskilt mycket fantasy för vuxna på svenska, så har generationer av läsare anpassat sig till att läsa på engelska, vilket i nästa led gör att förlagen drar sig för att satsa på svenska böcker.’