Ja, jag brukade vara en hängiven bokreabesökare. Ni vet, en sån som satt och jämförde bokreakataloger, kryssade för vad jag skulle köpa, satte frågetecken på saker jag skulle kolla upp, och hade koll på vilka böcker som skulle köpas i vilken affär. (När jag växte upp var det Killbergs och Åhléns som gällde, och kanske att man hann iväg till Bokia på Väla. Senare i livet, som student, handlade det om det betydligt större utbudet i Göteborg. Och efter det andra platser – inte minst Malmö, där i alla fall två av de bokhandlar jag brukade besöka inte finns kvar längre.) Självklart gick jag på bokrean första dagen, vissa år redan på morgonen. Och sedan blev det ofta en uppföljande tur framåt reatidens slut, när det var halva priset på alla reaböcker, eller ta si många och betala för så många och liknande.

Det var många saker som lockade med rean:

Självklart möjligheten att fynda böcker jag verkligen ville ha riktigt billigt. (Både böcker jag redan läst och böcker jag ville läsa.)

Bokrean innebar också ett plötsligt utökat sortiment med böcker som normalt sett inte fanns att tillgå. Plötsligt svämmade marknaden över med böcker om spännande ämnen jag ville kunna mer om eller ”standardverk” som vore bra att ha, om trädgård eller matlagning eller hur man bygger smarta lösningar för förvaring.

På bokrean fanns det möjlighet att få mina ytterst begränsade tillgångar att räcka till något som kändes lönt. Skönlitteratur när jag var ungdom; mest facklitteratur när jag blivit student eller ung vuxen.

Och så var det något extra charmigt med de böcker som verkligen var reaböcker. Som ett överblivet restparti av en fantastisk fotobok om marin miljö för en tia stycket, som bara fanns i en enda bokhandel.

Numera är läget ett annat.

Jag har redan fyllt mina bokhyllor med all den facklitteratur jag behöver, oavsett om det handlar om trädgård, natur eller renovering. Min man hade med sig så mycket litteratur om religion och filosofi till hemmet att jag aldrig kommer att behöva mer. Kokböcker och ”gör det själv”-böcker av allmänt slag vill jag inte ha mer av.

Skulle jag ändå vilja ha fatt i någon specifik bok så är det lättare att hitta något lämpligt på nätet än att invänta årets bokrea och se om något aningens relevant råkar finnas med.

Jag har oftast råd att köpa de böcker jag verkligen vill ha även om de inte är på rea.

Letar jag fakta är det numera inte ens säkert att en bok är den vettigaste vägen. Vårt samhälle har ändrats. Jag älskar böcker, men de är inte enda lösningen längre (ja, det var de när jag var ung, innan internet och youtube).

Och så var det för många år i rad när jag upplevde att det var ungefär samma böcker på bokrean år efter år. Hade jag redan köpt de jag ville ha så blev det poänglöst.

Och när det närmsta man har är en [mataffär] i en kommuncentralort som tar hem ett litet utbud av lättsålda böcker, inklusive färgglada barnböcker av tjock kartong (och bedrövlig litterär kvalitet) så tappar man lite lusten. Det är lite som julen: den är inte samma sak nu som när man var barn.

Nu när du läst så här långt så kan jag passa på att tipsa om att mina böcker faktiskt finns på årets bokrea. Fast inte i några fysiska affärer, så vitt jag vet, utan bara på nätet. Vill du köpa böckerna om Elsinorien på bokrean så är det Bokus och Adlibris som gäller.

>> Böckerna om Elsinorien på Bokus bokrea

Vad är din relation till bokrean? Har den förändrats över tid? Och har du köpt något på årets bokrea?