april 2025 arkiv

Ibland får man skylla sig själv

Jag håller på att byta mobiltelefon. Från en jag köpte begagnad våren 2021 (från Inrego, tror jag), till en begagnad jag köpt ny (från PhoneHero).

Den gamla köpte jag alltså efter att jag släppt min första bok (Lysande klot tvenne) men innan jag släppt min andra bok (Knutar och band). Och jag valde att göra ett snyggt mobilfodral med stora delar av bokomslaget för Lysande klot tvenne (fram- och baksida).

När jag nu byter telefon ville jag fortsätta temat med bokomslagen. Men det ställe jag gjorde fodralet på den gången har blivit väldigt dyrt. Så jag gjorde en chansning och gjorde det på Fyndiq istället, väl medveten om att det säkert inte skulle bli av samma kvalitet.

Hos Fyndiq kunde man inte få sin egen bild på baksidan av fodralet, bara på framsidan. Och det var inte heller hela framsidan som var tillgänglig: längst till vänster övergår det till ryggens svarta, och längst till höger fanns en vit kant man inte heller kunde styra över.

Så jag placerade framsidan av Knutar och band så att titeltexten satt symmetriskt placerad mellan den svarta kanten och den vita kanten.

När fodralet väl kom fanns det ingen vit kant. Omslagsbilden hamnade därmed förskjuten åt höger. Tack och lov var min bild i alla fall bredare i verkligheten – annars skulle det väl ha blivit tomt i vänstra delen …

Ja ja, jag får stå mitt kast som väljer en billig och uppenbarligen dålig leverantör. Visst, jag kan höra av mig till Fyndiq och klaga.→ Läs resten av inlägget!

Jag målar med egna ord och avstår från AI-figurer

Streckgubbevariant av de AI-genererade actionfigurer som det publiceras mängder av.

Att rita eller teckna är inte min starka sida. Förmodligen hade jag kunnat vara mycket bättre på det om jag ägnat mer tid åt det. Men överlag är det helt enkelt inte en skapandeform som jag trivs med. Jag målar mycket hellre med ord. Och det tror jag att jag är rätt bra på.

Jag kan förstå lockelsen i att ta hjälp av AI för att göra bilder av leksaksfigurer. Att få känslan av att ens idéer magiskt omformas till bilder, dessutom bilder som ser ut som något man kan plocka ur förpackningen och leka med. Speciellt när man själv känner att den egna teckningskompetensen sträcker sig ungefär till streckgubbar.

Men jag vet också att AI-bilder kostar oerhört mycket, i form av energi och kylvatten. Och jag vill inte belasta mitt påverkanskonto med detta.

För några dagar sedan passerade vi i Sverige vår Overshoot Day. Vi har redan förbrukat våra resurser för i år.

Vi behöver tänka på vad som är tillräckligt och på vad vi faktiskt behöver. Jag behöver inte en rolig AI-bild.

Om du vill ”se” min actionfigur Ailsa och hennes värld, så rekommenderar jag att du läser mina böcker Lysande klot tvenne, Knutar och band, samt Viddernas väv. Jag har ett lager böcker, så att köpa en bok kostar naturresursmässigt ”bara” transport och förpackningsmaterial. (Eller så kan du lyssna på ljudbok eller läsa ebok.)

Annars får du nöja dig med streckgubbeillustrationen.→ Läs resten av inlägget!

Katter i kolonnad

Caspian och Callisto är syskon. Två tabbyfärgade katter, väldigt lika varandra. Nu är de ungefär 11 månader gamla.

Ibland kommer de gående bredvid varandra, rakt mot mig, med samma kroppsspråk, samma svängande på svansen, samma sorts bestämda kliv.

Då kommer jag att tänka på den här bilden:

Sju katter i bredd.
Bild av Anders Hultman, från boken Kattkalaset, skriven av Viveca Lärn.

Bilden kommer från boken Kattkalaset, skriven av Viveca Lärn och med fantastiska bilder av Anders Hultman.

Det var min äldste son som fick boken av min mormor när han var liten. Från början var jag skeptisk: jag tänkte att det här är mest en sån där bok som köpts för att författaren fanns någonstans och sålde och signerade böcker. Men med tiden kom det att bli en väldigt läst bok här hemma.

Det är en saga på rim, om Rut som bor i ett hus och katten Bus som flyttar in hos Rut, trots att Rut från början inte alls vill det men sedan kommer att bli väldigt förtjust i katten.

Sen gick de ut på promenad,
fast mest åt varsitt håll.
Att ha en katt, det gör en glad
för man har ingen koll!

Och sen bjuder Bus hem sina kattkompisar på kalas i huset när Rut är på jobbet. Och det är när katterna på kalaset hör grannens hund som scenen på bilden utspelar sig.

Kattkalaset är en bok jag rekommenderar både för bilderna och för igenkänningen av att ha en katt boende hos sig. Tyvärr är boken slutsåld, så ska man köpa den är det Bokbörsen som gäller.→ Läs resten av inlägget!

Hur gör du för att få din dos av kreativitet och socialiserande våren 2025?

Kreativiteten är ett livselixir. Skapandet är nödvändigt för välmåendet. I alla fall för mig.

Kreativiteten kan ta sig olika uttryck. Jag kan skriva. Skapa kläder. Sticka. Snickra, måla, bygga. Fotografera. Vad jag gör för kreativt beror på omständigheterna: hur mycket tidsutrymme det finns, och vad min omgivningen kreativiteten kan ges utlopp på. Behöver ett rum renoveras, eller behöver jag skapa min egen verklighetsflykt och skriva en bok?

De senaste åren har kreativiteten mest fått utlopp i småsaker som går att göra på korta stunder i vardagen. Dels stickning. Dels genom att skapa bilder eller filmer och skriva korta kommenterande texter, för publicering i sociala medier.

På sistone har det kreativa utloppet dock varit nästan noll. Dels har det tidsmässiga utrymmet varit nästan obefintligt. Dels har mina vanliga nödvägar varit stängda.

Min pågående stickning körde fast. Jag tror att jag, i det mönster jag stickar, har tappat lite maskor. Och jag har inte haft ork att vare sig titta närmre på det eller repa upp det.

Och sociala medier? Ja, där har istället min hjärna låst sig.

Jag vill ju inte längre stötta Meta (facebook och instagram), med tanke på att de inte längre värderar fakta, mångfald, att de stöttar Trump, och så vidare. Dessutom är jag en av många författare som Meta olagligt tränat sin AI på, via piratkopierade eböcker i LibGen.

Tiktok är också problematiskt på sitt sätt, och efter turerna i början av året har jag nästan slutat posta där.

Samtidigt är det ju inte så roligt att posta på ställen där man inte kan interagera med relevanta personer.→ Läs resten av inlägget!

Ord som lyser – Litteraturrundan kommer till Skurup!

Vad hade livet varit utan böcker och magin i det skrivna ordet? Under två dagar kommer Litteraturrundan till Skurup och Hansalogen på Kyrkogatan 25 för en oförglömlig helg!

Välkomna förbi för att träffa tio lokala författare, botanisera bland deras (nästan) oräkneliga titlar på de dignande bokborden, lyssna på spännande föredrag och författarsamtal och låt barnen delta i sagostund och workshop i Selma Lagerlöf-gruppens regi innan ni slår er ner för en fika i pop up-caféet.

Jag och Annika Rolfsdotter, som skrivit Huset vid regnbågens slut, har en programpunkt kl 14:

Den utvalda. – Om tonårsflickor som hjältar.

Än har jag egentligen inte hunnit fundera närmre på vad jag ska säga. Men det är tre veckor till det är dags, så det löser sig väl?

Mer info om evenemanget kommer i facebookeventet Ord som lyser.→ Läs resten av inlägget!

Har du fått ljudböcker utgivna under åren 2009–2023?

När jag gick in och läste på ALIS webbplats (för att skriva förra inlägget) så snubblade jag över en annan nyhet:

Författareöversättareombud för eller arvtagare till författare eller översättare, vars verk har utgivits som ljudbok under åren 2009–2013, kan nu anhålla om privatkopieringsersättning (PKE) genom att anmäla de utgivna verken till Sveriges Författarförbund. (Ljudböcker som utkommit under åren 2014–2023 kan anmälas från och med 5 maj.)

Har du fått ljudböcker utgivna under åren 2009–2023?

Mer information finns på Författarförbundets webbplats:

PKE, privatkopieringsersättning, är en särskild ersättning som utgår till följd av privatpersoners rätt att kopiera skyddade verk för personligt bruk. Sveriges Författarförbund ska sommaren 2025 betala ut den del av PKE som omfattar åren 2009–2023 och som ska komma författare och översättare till godo.

Författareöversättareombud för eller arvtagare till författare eller översättare, vars verk har utgivits som ljudbok, bör alltså anhålla om PKE genom att anmäla de utgivna verken till Författarförbundet.
• Från och med 8 april anmäls de ljudböcker som utgivits 2009–2013
• Från och med 5 maj anmäls de ljudböcker som utgivits 2014–2023

PKE, författarförbundets webbplats

För min del behöver jag alltså se till att komma ihåg den 8 maj att anmäla mina båda ljudböcker: Lysande klot tvenne och Knutar och band. Påminn mig gärna!→ Läs resten av inlägget!

Ersättning för talböcker

För några veckor sedan kom ett mejl. Och några dagar senare kom även ett pappersbrev. Jag ska få min första utbetalning nånsin från ALIS!

ALIS (Administration av litterära rättigheter i Sverige) är en upphovsrättsorganisation för textskapare. ALIS betalar ut talboksmedel på uppdrag av Sveriges författarförbund.

En talbok framställs till personer som på grund av funktionsnedsättning har svårt att läsa tryckt text. Detta görs med stöd av en inskränkning i upphovsrättslagen, vilket innebär att bibliotek och vissa organisationer med stöd av lagen får göra inläsningar av redan utgivna litterära verk. Som kompensation anslår staten varje år medel till litterära upphovspersoner vars verk används som talböcker.

Och ja, jag är en sådan upphovsperson. Min bok Lysande klot tvenne finns som talbok. Och nu har tydligen min ersättning slutligen kommit upp till en sådan nivå att jag får en utbetalning.

Det är förstås inget jag blir rik av. För totalt 49 utlåningar/lysningar under åren 2021, 2022 och 2023 så får jag 666 kronor och 31 öre.

Mest är jag stolt. Stolt över att vi i Sverige har ett system som ger även den som inte kan läsa ”på vanligt sätt” tillgång till böcker. Stolt över att det finns ett system för att ersätta författare för detta. Stolt över att en av mina böcker finns med i detta system.

Sannolikt blir detta dock enda gången jag år utbetalning från ALIS. För när jag går in på ALIS webbplats läser jag att man förbereder nedläggning av verksamheten.

Läs resten av inlägget!