Kategori: Okategoriserade

Okategoriserade

Värdet av att laga

I mellandagarna är vi många som på senare år gjort en tradition av att laga kläder (och annat). Mellandagslagning istället för mellandagsrea. Det finns många skäl att laga det man redan har istället för att köpa nytt. Miljö och resurshushållning är förstås viktiga argument, ekonomi ett annat. Att slippa ut och trängas med mängder av folk, och istället kunna sitta hemma i lugn och ro och titta på TV eller lyssna på radio eller en ljudbok, tycker jag också är värdefullt i sammanhanget.

I böckerna om Elsinorien händer det återkommande att människor Ailsa träffar på lagar hennes kläder, utan att hon ens ber om det. Även personer hon aldrig skulle väntat sig ägnade sig åt sådana saker. Det förbryllar henne.

”Hur kommer det sig att så många jag mött genom åren är så hjälpsamma med att laga kläder?” frågar hon slutligen i den kommande boken Viddernas väv.

Vad hon får för svar? Det får du veta när boken kommer ut i början av 2022.→ Läs resten av inlägget!

Okategoriserade

Omslag i pepparkaka

Ingen fotobeskrivning tillgänglig.

Glädjen i livet handlar bland annat om att våga och tillåta sig att genomföra idéer, även när de egentligen är fullkomligt onödiga.

Att bygga något av pepparkaksdeg är förstås inte det mest nödvändiga, överlevnadsmässigt, så här i julstressen. Men när man rationaliserar bort alla roliga infall, för att de inte är absolut nödvändiga, så blir tillvaron rätt grå och trist.

Så jag bestämde mig för att det skulle bli av ändå. Utan några ambitioner om perfektion – bara ambitionen att genomföra idén.

So I give you:
Omslaget till Lysande klot tvenne i pepparkakstolkning!

(Det rasar säkert innan morgondagen, men who cares?)→ Läs resten av inlägget!

Okategoriserade

Midvinter i Leike

Julen närmar sig mer stormsteg, och just idag är det som allra mörkast på året. Hur firar man denna tidpunkt i världen jag byggt? Det sker förstås på olika sätt på olika håll. Nedan bjuder jag på ett exempel. Först en inledande förklarande text, för att ge sammanhanget; därefter ett utdrag ur ”Knutar och band” (andra boken om Elsinorien).

Femtonåriga Ailonise, prinsessa av Elsinorien och böckernas jag, har tröttnat på livet hemma på slottet. Påfrestande händelser under det senaste året har gjort att hennes älskade storebror är en skugga av sitt forna jag. Och själv har hon ingen utstakad väg och vet inte riktigt vad hon vill göra med sitt liv.

Istället beger hon sig långt hemifrån, till prästinnorna i Leike i grannlandet Illidien, för att gå i lära där under ett par år. Den uttalade kopplingen är Ailonises nyfunna intresse för örter och deras användning, men Ailonises kunskapstörst är stor på alla områden och hon är ständigt frustrerad över alla saker hon inte förstår. Kanske kan tiden i Leike ge svar även på större frågor. 

Hon är dock en aning orolig för den religiösa aspekten av kvinnorna i Leike är just prästinnor. Ailonise tror inte på några gudar. Men väl på plats i Leike finner hon sig väl tillrätta och upptäcker att ritualer och ceremonier är mer till för människorna själva och fyller ett viktigt behov. I Leike blir hon en av femton flickor eller prästinneaspiranter.

Utdraget nedan är från när Ailonise varit i Leike några månader.

⭐⭐⭐

När det började bli kallare på riktigt kompletterades linneklänningarna med ytterligare plagg för värmens skull.→ Läs resten av inlägget!

Okategoriserade

Punkt.

Kan vara en bild av 1 person och text där det står ”Punctuation is a fabulous tool for controlling your reader you even get to control where they breathe. That's what I call power! Nicola NicolaMorgan Morgan writers.write.company WWW.WRITERSWRITE.CO.ZA”

Ja, det är faktiskt riktigt coolt.

Jag har ett språk med ganska blandade meningar. En del ettordsmeningar. (Hallå, det är ju inte ens fullständiga meningar!) En del meningar som är så långa och komplicerade, med inskjutna bisatser – och rentav tanskstreck – som jag blir ombedd att korta ner för att öka läsbarheten.

Men jag vill ha det så, jag vill inte ändra. För meningarnas uppbyggnad, längden, konstruktionen, säger också något om stämningen och humöret hos berättaren. Meningar med ett eller ett par ord ger en stillsamhet. Långa komplicerade meningar med inskjutna tankespår visar känslan av när tankarna far. Jag fömedlar andningspauser och uteblivna dito till läsaren. Därmed förmedlar jag känsla, inte bara med orden men med det som finns emellan.→ Läs resten av inlägget!

Okategoriserade

Godkänna

Kontroll av tryckfiler. Slutgodkännande.
I princip en kontroll av att inget märkligt hänt när layoutfiler omvandlats till tryckfiler (filer anpassade för tryckeriets inställningar och sånt där). För vi vet ju alla att det kan hända märkliga saker vid omvandling mellan filformat.
Men också en sista chans att upptäcka eventuella dumma stavfel i titeln eller något annat viktigt.

Och som alla som suttit med sådana här saker vet: varje gång man tittar igenom material så kan man hitta aker man inte begriper att man inte sett innan. För perfekt blir det ju aldrig nånsin.

Så … jag har just noterat ett missat mellanslag.

(Jag har ingen aning om det varit där genom hela processen eller inte. Jag orkar inte ta reda på det just nu heller. Kanske en annan dag.)→ Läs resten av inlägget!

Okategoriserade

Bokplank

Skrivande är en ensam sysselsättning.

Under många år pratade jag nästan inte om mitt skrivande med någon alls. Ju färre som vet om att man skriver, eller mer bestämt VAD man skriver, desto färre finns det som skulle kunna ifrågasätta det eller håna en för det, typ.

Men när jag plockade upp skrivandet igen, för typ ett halvt decennium sedan, så insåg jag att jag faktiskt behövde folk att bolla med. Folk som kunde ha åsikter om det jag grunnade på. Handling. Fakta. Namn. Eller för den delen bara folk jag kunde berätta om mina framsteg (och nederlag) för.

Jag behövde ett bollplank för boken. Ett Bokplank.

Så jag skapade en privat facebookgrupp med namnet Bokplank och bjöd in pålitliga vänner.

Och ni har varit till stor hjälp, mitt kära bokplank! Ni har stått ut med mina funderingar kring petitesser, stått ut med mitt gnäll, haft synpunkter på allt mellan himmel och jord. Dessutom har flera av er agerat testläsare, läst mina manus i olika stadier och haft en hel massa värdefulla synpunkter.

På senare tid har ni dessutom fått agera bollplank kring allt möjligt kring omslag, baksidestexter och typsnitt för de färdiga böckerna.

Jag kommer inte att tagga er här i inlägget, för en del av er vill nog helst inte synas, och det skulle bli märkligt att bara lyfta fram vissa. Men ni vet vilka ni är. Och jag är evigt tacksam för hjälpen.

Tack! 💕🙏→ Läs resten av inlägget!

Okategoriserade

Julminne

Det var en gång för länge sedan – närmare bestämt för tjugotvå år sedan. Det hade varit en höst av nyförälskelse och långt avstånd: större delen av tiden dryga fyrtio mil mellan de båda förälskade, med undantag för ungefär varannan helg, när de befann sig på samma plats. Och nu närmade sig julen, och hon befann sig hos sina föräldrar, vilket i teorin betydde några mil kortare avstånd till älsklingen fast rent praktiskt snarast ännu längre bort. Och under julen skulle hon jobba som sjukhusstäderska alla de röda dagarna, för att spara ihop pengar till sin dyra utbildning.

Det är på kvällen den 22 december. Han ringer. Babblar på i mobiltelefonen medan han går. Det är inget ovanligt – han är ofta på språng, på väg mellan olika engagemang, och passar ofta på att ringa och prata medan han är på väg, och hans ekonomi är inte för ansträngd för mobilsamtal. (Detta är på den tid det fortfarande är dyrt att ringa till mobiltelefoner, och hon går en utbildning som kostar pengar och inte ger studiemedel.) Han babblar på om att han är på väg – hemåt tror hon. Alltså hem till honom själv, däruppe i Linköping, till lägenheten han delar med en kompis. Fast han babblar på om att han faktiskt är på väg hem till henne. Det är förstås ett skämt, hans vanliga godmodiga kärleksfulla tramsande.

Han fortsätter att prata på, lagom andfådd av den raska promenaden.

”Nu står jag utanför din dörr”, säger han slutligen.

Hon utgår från att det är trams.→ Läs resten av inlägget!

Okategoriserade

Innan tiden tar slut

Min man hade mängder med musikinstrument. En hel del av dem kunde han dessutom spela på (en del bra, andra hjälpligt). De blev fler med tiden, för att han samlade på sig sånt han köpte på loppisar (man kan ju inte låta musikinstrument riskera att bli slängda, liksom). Annat åkte han ibland långa sträckor för att få fatt i (främst synthar).

Och ja, han var musikalisk, på riktigt. Dessutom var han väldigt intresserad av teorin bakom, och för den som ville lyssna kunde han berätta massor om hur toner och skalor hänger samman. Han var fantastisk på att förena teori och praktik.

På bild två syns inspelningsprylen (tolvkanalers?) som han köpte när han hade börjat tjäna pengar på riktigt – i ungefär samma veva som vi träffades, strax innan sekelskiftet.

I sin ungdom musicerade han både i kommunala musikskolan, olika körer, och alla möjliga andra sammanhang.

Han hade många idéer, mycket som skulle genomföras. Ett av rummen i vårt hus heter studion. För det var vad det skulle bli. En hemmastudio, där vi skulle spela in en massa musik. (Jag på sång samt bankande på diverse trummor – han på resten, typ. Djemben på bilden är min.)

Men när man blir vuxen, med ansvar för barn och jobb och renoveringshus, är det svårare att följa spontana impulser och genomföra idéer på stående fot. Studion och musiken blev nedprioriterad. Ibland gjorde han ett ryck med att börja färdigställa, men så fastnade han med någon detalj, som att försöka få liv i någon trasig synth, och sedan var den kvällen slut, och nästa dag var det något annat som måste hinnas med i vardagstillvaron.→ Läs resten av inlägget!

Okategoriserade

Klara vidder

Den är typ … klar?
Viddernas väv.

Omslaget är layoutat.
Inlagan är satt.

På ett sätt känns det som att det går läskigt snabbt det här varvet. Det är tredje gången på ett drygt år som jag gör ungefär samma saker. Kollar kursiveringar, har åsikter om omslaget, synar detaljer.

Många saker flyter undan snabbt nu. Nästan för snabbt.
Vissa saker behövde ju bara bestämmas första varvet (till första boken). Typsnitt för titel. Typsnitt för inlaga. Anfanger. Övergripande saker som ska vara desamma i hela serien.
Andra saker flyter på snabbare för att jag vet att de ska med. Baksidestexten hade jag redo innan jag skickade in det färdiga materialet den här gången.

Det är ju bra att det flyter på. Samtidigt som det nånstans känns som att det nästan går för smidigt. Vad har jag missat?! 😶

Det dröjer i alla fall en stund till innan boken är klar på riktigt. Filerna ska omvandlas till tryckfiler, och det händer först efter helgerna nån gång. Och sen ska trycket ske. Så det innebär att Viddernas väv finns att köpa (läsa!) någon gång i februari-mars 2022.→ Läs resten av inlägget!

Okategoriserade

Svensk skönlitterär författare? Bidra till min bössa i Musikhjälpen!

Vi som skriver skönlitteratur skapar berättelser. Ibland skriver vi om något som är bättre än verkligheten, ibland beskriver vi sånt som ligger mycket nära det verkliga. Våra berättelser kan ge igenkänning och verklighetsflykt, båda delar viktiga för att människor ska må bra. Vi kan också påverka människors syn på olika samhällsfenomen genom ökad förståelse, när vi ger inblick i olika människors verklighet.

Men nu har vi möjlighet att påverka tillvaron för riktiga barn, på ett mer konkret sätt. Alla barn har rätt till en trygg barndom. Ge ett bidrag till Musikhjälpen 2021 – För en värld utan barnarbete!

Här hittar du musikhjälpenbössan för svenska skönlitterära författare!

Du kan skänka via swish eller med kort.

Musikhjälpen. Nästan en hel vecka i radions P3 (och numera även på SVT Play) med önskelåtar, livespelningar och annat, med tre programledare i en glasbur. Det har blivit en trygg och trevlig jultradition – samtidigt som syftet är synnerligen allvarligt: att samla in pengar till något välgörande ändamål.

Temat 2021 är För en värld utan barnarbete.

Alla barn har rätt till en trygg barndom. Trots det tvingas just nu 160 miljoner barn i världen till barnarbete. De sliter på stekheta åkrar, utsätts för gifter i osäkra fabriker, kryper i trånga gruvgångar och städar bakom stängda dörrar där ingen ser vad som händer.

Sveriges radio

Läs mer om årets tema för Musikhjälpen och situationen för världens barn på Sveriges radios webbplats.→ Läs resten av inlägget!