När man fått upp ögonen för en bok och blivit nyfiken och funderar på om man vill läsa den, så är det ofta till hjälp att få veta vad andra tyckte om boken, eller hur? Och även en recension av en bok man inte själv uppskattade kan vara till hjälp för någon annan, för det du inte gillade kanske passar någon annan. Smaken är som bekant olika, även när det kommer till böcker. (Som bonus kan ju faktiskt jag ha nytta av åsikterna inför kommande böcker.)
Recensioner kan lämnas där böckerna kan köpas, alltså på de olika nätbokhandlarna och på Visto förlag. Du kan också skriva på facebooksidan Sanne Åberg, författare eller på goodreads eller på instagram (tagga @forfattarsanne så jag inte missar!). Eller så kan du mejla din recension på sanne@elsinorien.se så lägger jag ut den här på webbsidan.
Obs! Det kan finnas spoilers i recensionerna nedan!
Hela bokserien Elsinorien (tre böcker)
Svensk fantasyserie för ungdomar eller vuxna med öppet sinne för vad litteratur kan vara innanför, utanför och över genregränserna.
Ramberättelsen som länkar ihop två olika världar handlar om ett par kvinnor — mor och dotter — och vad deras resor i tiden och rymden får för konsekvenser för familj och släktingar på jorden och på den planet där sagan huvudsakligen utspelar sig. Dottern är berättaren i historien. Eftersom hon föddes — och kort därefter blev föräldralös — i en värld där ingen utom hennes mor visste något om den andra världens existens, känner hon när hon i tonåren plötsligt kommer dit inte till någonting om dess historia, natur eller kultur. Men hon blir väl mottagen. Hon är väntad och efterlängtad. Det finns en gemenskap för henne och en plats i samhället. En hög position. Höga förväntningar. Det blir mycket hon måste lära sig om den nya tillvaron. Kunskaper måste läras in och förmågor måste tränas. Alldeles för snart blir det allvar. Hennes krafter skall prövas mot ondskan som hotar den sagolika idyllen. Senare kommer en chans att lära sig mera i lugn och ro, i ett kvinnokollektiv på en avskild plats. Sorger, kunskaper och relationer får ta sin nödvändiga tid att bearbeta. Hon väljer att ta ett stort ansvar i familjen och för sitt samhälle. Det uppstår nya problem och prövningar som kräver all hennes kraft och nya insikter. Tillsammans med familj och vänner skall hon kanske kunna besegra ondskan då den åter hotar hela världen och allt liv på planeten.
Språket i böckerna är ganska vardagligt och som man talar och tänker i den realistiska världen av idag. Ingen arkaiserande eller mystifierande sagostil. Huvudpersonen, berättaren, funderar mycket över det hon upplever och känner, vilket är sympatiskt och lätt att följa med i. Tempot och rörelsen i berättelsen är välgörande långsamt. Det är ingen överdriven anhopning av drakar, krigare och trollkarlar som attackerar från alla håll timme efter timme och tröttar ut huvudpersonen med sällskap när de är ute på sina äventyr. Det utvecklas i sakta mak, i fint eftertänksamma nyanser och med välplacerade förändringar och överraskningar. Utom kanske i partier när det av personerna krävs direkt action. Då går det nästan lite för snabbt. I alla fall för den här läsaren, som förstås hastar fram genom sidorna i sin vanliga raska takt. Några fler detaljer som förankrar scenernas dramatik så att fantasin hinner med att göra sig bilder av vad som händer kunde kanske varit bra? Eller någon sorts stegring av svårigheterna? En höjning av pulsen i berättandet, i god tid, så att stridens koreografi synkar bättre ihop med tempot på vägen dit? Jag överdriver antagligen nu, och denna kritik ur minnet av läsningen (långt i efterhand) kanske inte har täckning i texten.
Läsarna väntar nu på en utlovad fjärde del, och vad den skall avslöja om vad berättelsens berättare har lärt sig om världen där hon inte föddes, men blev någon att räkna med.
Beyond Good and Atonal
Ljudböckerna Lysande klot tvenne och Knutar och band
Bok: Serien om Elsinorien. 1. Lysande kvot tvenne 2. Knutar och band (3. Viddernas väv [ej läst, ännu])
Författare: Sanne ÅbergIdag har jag lyssnat klart på den andra boken i serien om Elsinorien. Faktum är att det är vad jag har ägnat den här dagen åt. Jag är visserligen på ett plan medveten om att jag har cyklat till gymmet, tränat, handlat och lagat mat, innan jag till sist kapitulerade och bara lade mig ner på soffan några timmar och lyssnade färdigt, men exakt vad jag gjorde där på gymmet har jag inte klart för mig. Jag var i Elsinorien.
Uppläsaren, Karin Skog, har en fantastiskt behaglig och varm röst och läser i ett lagom tempo. Jag inser att jag i fortsättningen kommer att mäta andra uppläsare mot just henne, och de andra kommer att få det tufft i jämförelsen.
Och så berättelsen. Till det yttre ser det ut som en saga, skriven för unga vuxna, ja den kan rentav placeras i fantasy-genren, vilket skiljer sig helt från de böcker jag normalt läser. Jag var dock på jakt efter en bok som inte krävde så mycket av mig, en berättelse som jag kunde få vila i, och därför valde jag denna. Alltså en enkel bok på ytan.
Men språket! Det genomarbetade språket, formuleringarna och klokskaperna. Huvudkaraktärens många funderingar kring sin egen plats i tillvaron, om att inte passa in i mallen, om otillräcklighet och kraven på sig själv, och att finna sin väg framåt. Säkert kan även en ung vuxen ta till sig detta på något plan, men för mig kändes det tydligt hur detta var skrivet av och för någon som har livserfarenhet, och inte enbart av det enkla slaget, inte i livets mittfåra. Funderingar som gav genklang i mig.
En viktig scen i boken, av romantisk karaktär, utspelade sig medan jag åkte tåg för ett par dagar sedan. Landskapet som rusade förbi utanför fönstret bildade fond till det som utspelade sig i mina hörlurar. Det var en av de vackraste kärleksskildringar jag någonsin läst. Eller hört. Eller sett. För min upplevelse är att jag såg det. Jag minns inga av orden i efterhand – jag kan bara se det framför mig, precis som det berättades för mig, och som om det hände precis framför ögonen på mig.
Ja, jag har tyckt mycket om dessa första två böcker i serien. Idag känner jag mig hänförd, och i kväll är en liten del av mig kvar i Elsinorien.
Från facebookgruppen ”Vi som älskar att läsa böcker!”
Min varmaste rekommendation får böckerna, eftersom berättelsen väver samman den trolska magin med så oerhört mänskliga karaktärer. De målande beskrivningarna ger mig upplevelsen av att vandra jämsides med karaktärerna genom de skiftande miljöerna. Det blir omöjligt att låta bli att engagera sig i deras öden. Allt detta och ändå blir läsningen en lättsam och avslappnande stund. Skulle älska att få höra sista delen med, definitivt med samma uppläsare!
Marlene på Ravenheart förlag
Lysande klot tvenne
Recension från BTJ
BTJ (Bibliotekstjänst) levererar informationstjänster och media till bibliotek, företag och skolor.
Åberg, Sanne
Lysande klot tvenne
Publiceras i BTJ-häftet nr 5, 2021.
Lektör Nils Ahnland
Det är en klassiskt hållen fantasyroman med många av de sedvanliga ingredienserna: föräldralös, utvald ung huvudperson, ond magiker/grym härskare, mystiska profetior, magisk parallellvärld etc. Intrigen fungerar, liksom miljöbeskrivningen och personteckningen. Lysande klot tvenne innehåller en del schabloner och det mesta känns igen, men det hör ju genren till. Utifrån detta gäller att skapa en spännande och läsvärd historia, och det lyckas Åberg göra.
Helhetsbetyg: 3.
Skalan för helhetsbetygen är femgradig enligt följande: 5 – Briljant; 4 – Mycket bra; 3 – Bra; 2 – Ordinär; 1 – Undermålig.
(Det är inte tillåtet att citera hela recensionen, så ovanstående citat är en del av recensionen.)
Bokus
En kombination av fantasy och teen-lit
1 mars 2021
Sanne Åberg lyckas på ett okonstlat sätt få fram djupa känslor med filosofiska, psykologiska och vardagliga tankar i sin debutroman ”Lysande klot tvenne”. Den är lite som en kombination av fantasy och teen-lit och den är suverän. Trots en del korrekturmissar är detta en mycket läsvärd ungdomsbok med en mycket fin, spännande och underfundig historia.
Länk till recension på Bokus
📖 Hej bokkompisar, nu är det boktipstajm 📖
Lysande klot tvenne av Sanne Åberg är en underbar saga för stora barn ❤️
I lysande klot tvenne får vi följa Ailonise som växer upp hos sin otrevliga moster och hennes ännu otrevligare man och son. Ailonise är utstött och ensam, och när en mystisk främling dyker upp på värdshuset där hon tvingas arbeta tar hon chansen och följer med honom därifrån.
Hon hamnar i Elsinorien, en annan värld bokstavligt talat. I Elsinorien får hon veta väldigt mycket om sig själv, sin härkomst och sin familj. Men efter en idyllisk sommar närmar sig något hotfullt 😱
Nu är det upp till Ailonise, hennes vänner och hennes familj att rädda världen.Oh lordi vad jag tyckte om den här boken! Det är en klassisk saga med en prinsessa och en elak trollkarl, men här är det prinsessan som räddar sig själv, som tar chansen när den kommer och griper tag om äventyret med båda händerna 😍
I början tyckte jag det kändes märkligt att hon så snabbt fann sig tillrätta i en helt ny värld, men sen inser jag att den är tusen gånger bättre än den hon kom ifrån. Klart som fanken att hon omfamnar det med hull och hår!
Jag älskar den här världen Sanne har byggt upp, jag älskar äventyret och längtar efter att läsa nästa bok! Jag älskar karaktärerna med sina fel och brister. Jag älskar till och med Aygwidon, den skurken. För att han är sådär ond som bara fantasyskurkar kan vara! 😁Men allra mest älskar jag Sannes språk. Det är krispigt och klart, utan onödiga ifyllnadsord eller krusiduller men det blir varken stelt eller kalt. Det är rakt och ärligt och så exakt som det bara kan bli. Det är allt det behöver vara. Det är magiskt ❤️
Om den här boken vore ett väder så skulle den vara en klar höstmorgon med oändlig blå himmel, träd i lysande färger och frost i gräset ☀
@wowzadelux
Så, nu har jag sakta läst färdigt din bok @forfattarsanne . Sakta för att jag inte ville slarva bort eller missa ett enda litet ord. Vilken bok du skrivit, den är fantastisk. Jag som alltid varit ett stort Tolkien-fan hittar så många gemensamma nämnare, inte så att du tagit efter men ni har båda ett liknande sätt att skriva och behandla språket som jag tycker väldigt mycket om. Ni verkar båda ha en djup relation till naturen och gammal folktro som jag gillar. Ni stannar upp i detaljer som ger bilder på ett sätt som jag tycker få författare gör. Ett sätt som passar mig väldigt väl. Jag längtar redan efter fortsättningen. Stort grattis till en väldigt fin historia ❤
Recension av @lena.folcke
P.S. En nyfiken undran, har du med flit valt att inte beskriva personernas utseende för detaljerat så man ska få större utrymme att ge dem de drag man själv tycker passar karaktären bäst? Isåfall ett bra beslut tycker jag. D.S.
Och till er andra som orkat läsa texten ända hit, om ni gillar fantasyböcker, LÄS DEN!
Bokrecension 🌷🌷🌷
Titel: Lysande Klot Tvenne
Författare: Sanne Åberg
Förlag: VistoLysande klot tvenne är en finstämd berättelse där språket flyter på likt Irlands mjuka kullar. Händelserna i boken följer på varandra likt pärlor i ett halsband utan större åthävor. Vad som än händer så fortsätter berättelsen utan större känsloyttringar. Ailonise verkar acceptera allt med ett lugn jag avundas henne, trots sin ringa ålder.
Recension av @tesswilliamsson_forfattare
Miljöerna är vackra men jag saknar lite mer ingående beskrivningar av de andra delarna i världen.
En bra början på en saga som jag är säker kommer både förvåna och förtjusa mig.
🌷🌷🌷🌷/5
Som oäkting är hon otrygg och utsatt, livet är en pina fram till en mörk höstkväll när en svartklädd man plötsligt sitter vid ett av borden på värdshuset.
Nanna är fint gestaltad både som den utsatta, bespottade oäktingen som slavar på sin mosters värdshus och senare för mannen talar till Nanna på ett främmande språk, hans närvaro får henne att tänka och känna märkliga saker. När möjligheten att slippa den utsatta tillvaron på värdshuset dyker upp handlar hon på impuls.
Välkomen till Elsinorien hoppas ni ska trivas.
Lysande klot tvenne är en välskriven fantasy av Sanne Åberg med välgestaltade karaktärer, ett trivsamt rike, men tyvärr också hotet från en mäktig fiende som kryper närmare.
En väluppbyggd berättelse som flyter på och ökar i spänning, man kommer snabbt in i boken och känner direkt med Nanna som tvingas ta flera djärva beslut.
Så följ med till Elsinorien en värld både lik och olik vår värld. Sanne Åberg har fått ihop ett rejält spännande och händelserikt äventyr i Lysande klot Tvenne.
Recension av @i_min_bokhylla
Boktips!
Lysande klot tvenne av Sanne Åberg @forfattarsanne
Den här boken blev jag tipsad om från en som hade varit testläsare. Hon var så lyrisk så jag nästan inte vågade börja läsa boken när jag väl hade den i min hand, tänk om jag inte skulle dras in i berättelsen? Ingen risk, jag var fast redan på första sidan. Hade boken med mig i väskan och läste i ett väntrum. När jag sedan gick därifrån så tittade jag förvånat upp och undrade när korridorerna hade byggts om, när de hade tagit bort all sten? Sedan insåg jag att jag faktiskt inte befann mig i den korridoren som beskrevs i boken.🤣Något kapitel längre in kom jag på mig själv med att känna att det här var som ett Astrid Lindgren-äventyr för vuxna. Jag upplever samma magiska sug i berättelsen som jag gör i Astrids Mio, min Mio och Bröderna Lejonhjärta.
Mitt enda problem med boken är att den tar slut och att nästa del inte är utgiven än. 😄
Boktips av @lekfulltmedkatarina
Det tog en stund för mig att komma in i boken, men ju längre in i boken jag kom desto mer fastnade jag!
I början kommer det några snabba vändningar som jag inte riktigt hängde med i, särskilt inte med tanke på hur snabbt Ailonise verkar acceptera läget, men trots det så fångades jag upp i berättelsen igen relativt snabbt.Författaren har ett fint och nästan poetiskt språk som gör boken skön att läsa, där Ailonises känslor fångas upp så målande att det många gånger känns i min egen kropp.
Recension av @bokdaling
Boken har ett långsammare tempo än vad jag är van vid, men det gör det till en lugn och behaglig lässtund med spännande handling!
FANTASY 📚🎧
Språket är helt fantastiskt i boken ”Lysande klot tvenne” skriven av Sanne Åberg 😍
Så vacker berättelse på många plan. Miljö och karaktärsbeskrivningarna är helt fantastiska. En perfekt bok att lyssna på om man bara vill sjunka ner i soffan och slappna av och lyssna på nåt vackert.
Detta är första boken i en serie och det är en perfekt första bok. Man får en bra övergripande bakgrund till vad som komma skall.
Ser fram emot nästa bok!
@hawasbokhylla
Detta är en bok som riktar sig till unga vuxna och den består till stor del av en lång resa med mystiska möten i en trolsk värld. Det är en historia om strider och man får följa huvudpersonens vandring mellan hopp och förtvivlan. Det är också en bok som berör hur omgivningens förväntningar på en påverkar en och hur nya situationer kan locka fram nya okända sidor hos oss. Den spännande cliffhanger som slutet av boken bjuder på gör ju att man bara måste läsa den andra delen i serien för att få veta fortsättningen.
@laslusenilinsen
Goodreads
⭐⭐⭐⭐⭐
🌹Vilken härligt Mysig Fantasy Bladvändare
Miloo på goodreads
den är Riktigt Spännande & Riktigt bra Skriven.
Jag gillade varje sida som flöt fram i mina 🎧.
Denna Bok kan jag Rekommendera den är Riktigt Bra
💜💜💜💜💜 av 5st🌹
⭐⭐⭐⭐
Vilken saga! Jag gillade mycket med denna bok, språket, världen, miljön etc. Någon kallade berättelsen långsam, men där håller jag inte med. Det var snarare djupgående och beskrivande, på ett sätt som var vanligare att skriva förr och som ger en känsla av gå in i berättelsen. Fler sådana böcker behövs nuförtiden. Det gör det lättare att skapa egna bilder av det som händer.
Rekommenderas för alla. Men just att den gav så många bilder gör att den skulle vara extra bra för yngre, som ett komplement till böcker där bara händelser står i centrum. Det är sådana här böcker som kan leda till läslust.
Det som skavde lite var ibland att mitt i sagan märktes moderna tankar och språkbruk. Jag gillar till exempel inte svordomar, för jag tycker att det är onödigt språk. Inte heller gillar jag att 14-åringar behöver fundera på giftemål eller ej. Där kanske jag låter inkonsekvent, men på det planet hade jag tyckt att modernisering var bättre.
Men allt som allt, en härlig bok att ta försvinna sig bort i i pandemitider!
Hanna på goodreads
⭐⭐⭐⭐
Det här är på många sätt en klassisk fantasy. Det finns en magisk värld som är sammankopplad med vår egen, det finns en person som är ”utvald”, det finns en ond trollkarl och ett Uppdrag som är viktigare än allt annat. Men boken tar sig också tid att utforska huvudpersonernas tankar, tvivel och grubblerier. Det finns ett stort fokus på relationer, och även hjältarna tillåts vara sura, osäkra och otrevliga ibland. Jag gillar den här berättelsen och ser fram emot fortsättningen.
Maria på goodreads
Bloggar
Håkans hylla
Författaren sätter sin egen prägel på handlingen, hon har ett språk som flyter på bra och har fått till karaktärerna på ett bra sätt som gör att de känns levande.
Håkans Hylla
Ovanstående är ett mycket kort utdrag ur en lång recension. Läs hela recensionen på Håkans Hylla.
Frölids bokhylla
En klassisk fantasy där det onda möter det goda. Där den utsatta huvudpersonen är ämnad till så mycket mer och språket är fint och målande.
Frölids bokhylla
Ovanstående är ett kort utdrag ur en längre recension. Läs hela recensionen på Frölids bokhylla.
Rämmengården/Nina
Den nya miljön är väldigt bra beskriven och hela historien är fantastisk. Bra upplägg och språk. /—/ Boken får ❤❤❤❤❤/5.
Nina, Rämmengården
Ovanstående är ett kort utdrag ur en längre recension. Läs hela recensionen på Rämmengården.
Knutar och band
Recension från BTJ
BTJ (Bibliotekstjänst) levererar informationstjänster och media till bibliotek, företag och skolor.
Åberg, Sanne
Knutar och band
Publiceras i BTJ-häftet nr 15, 2021.
Lektör Nils Ahnland
Där den inledande boken fokuserade på klassiska fantasymotiv – en föräldralös, utvald ung person, en ond härskare, en profetia etc – så handlar Knutar och band mer om det som händer efteråt, när kampen mot ondskan är över. Detta är ett intressant grepp, och författaren lyckas med att hålla intresset kvar hos läsaren, även utan en massa yttre action och dramatik. Det mesta sker i huvudpersonens huvud – tankar, tvivel, rädslor, drömmar. Här och var blir det kanske lite mycket av den varan. Karaktärerna talar modern svenska, och några formuleringar och ord låter anakronistiska.
Helhetsbetyg: 3.
Skalan för helhetsbetygen är femgradig enligt följande: 5 – Briljant; 4 – Mycket bra; 3 – Bra; 2 – Ordinär; 1 – Undermålig.
(Det är inte tillåtet att citera hela recensionen, så ovanstående citat är en del av recensionen.)
Goodreads (och instagram)
⭐⭐⭐⭐
Precis som i första boken Lysande klot tvenne, så är det här en lugn och behaglig resa.
Ailonise växer så mycket i den här boken, både fysiskt och psykiskt.
Det är spännande och fängslandet, men inte på ett hjärtrusande sätt. Utan behagligt lugn.
Ailonise är en stark kvinna men en bestämd vilja och jag tycker så mycket om henne.Det här är en perfekt bok för dig som vill njuta, förhäxas av Sannes mjuka och målande vackra ord.
Som vill vaggas in i en annan värld, där du tillsammans med huvudkaraktären fortsätter upptäcker den och dess invånare.Mina favoritdelar, utan att avslöja för mycket, är prästinnorna och sista delen. Wow ♥️
Lisa-Marie Bokdaling Andersson
⭐⭐⭐⭐
Det var ett mycket kärt återseende som värmde oerhört när sagan om Elsinorien fortsatte. Ailonise växer både mentalt och fysiskt på ett sätt som är fullt av igenkänning.
Tess Williamsson
Årstiderna flyter på i en till synes ändlös ström på ett lugnt och behagligt sätt och låter läsaren följa med i den händelsefattiga vardagen som avbryts av händelser som kan verka oviktiga men som visar sig allt viktigare ju mer man läser.
Sagan vecklas ut som ett sidenband där ett lugn har lagt sig. Det finns en ”enkelhet” i boken som tilltalar mig och som bäst uppskattas i stillhet.
Språket är mjukt och böljande likt Irlands kullar och även om boken som helhet tilltalar mig, är det Leike som kommer att ha en speciell plats i mitt hjärta.
Goodreads
⭐⭐⭐⭐
I andra boken om Elsinorien och Ailonise har den tydliga, yttre fienden besegrats. Kvar finns andra fiender: sorg, depression, grubbel över vem man är och vilken riktning ens liv ska ta. Fantasyaspekten av berättelsen blir mer av en kuliss, och berättelsens huvudpersoner framstår desto tydligare. Boken påminner mycket om Maria Turtschaninoffs Breven från Maresi. Även där får vi följa en tonårig tjej som återvänt hem, som bär på ett trauma, som inte riktigt passar in och som försöker hitta sin plats och sin riktning. Jag tycker om det stillsamma och vardagliga. Det är vilsamt att läsa. Men jag tycker det är lite synd att Ailonise är så bra på att trycka undan starka känslor att jag som läsare inte heller riktigt får känna dem. Det bränner till några få gånger, men jag hade gärna sett lite mer patos och glöd. Samtidigt hejar jag på Ailonise och vill verkligen att det ska gå bra för henne. Sedan vet jag att språket är valt med omsorg, men jag hakar upp mig på vissa moderna uttryck i den medeltid-isha kontexten.
Maria
Viddernas väv
Recension från BTJ
BTJ (Bibliotekstjänst) levererar informationstjänster och media till bibliotek, företag och skolor.
Åberg, Sanne
Viddernas väv
Publiceras i BTJ-häftet nr 6, 2022.
Lektör Nils Ahnland
Viddernas väg är den tredje delen i Sanne Åbergs trilogi om Elsinorien. Det är, liksom de två tidigare böckerna, en välskriven fantasyroman, men med fokus på känslor, tankar, psykologi snarare än äventyr och … fantasy, helt enkelt. Personerna i Åbergs böcker är mer eller mindre som vi, med samma sorts tankar och bekymmer. Fantasyelementet i den här trilogin är satt i bakgrunden (om man bortser att huvudpersonerna trots allt är kungligheter, slåss mot det onda, samt reser bortom tiden och genom universum). Viddernas väg är bra, genomtänkt och vackert skriven men lite långsam och händelsefattig emellanåt.
Helhetsbetyg: 3.
Skalan för helhetsbetygen är femgradig enligt följande: 5 – Briljant; 4 – Mycket bra; 3 – Bra; 2 – Ordinär; 1 – Undermålig.
(Det är inte tillåtet att citera hela recensionen, så ovanstående citat är en del av recensionen.)
Åh vackra och fantastiska Sanne.
Som med sina ord trollbinder samtidigt som hon med dom vaggar in mig i den mest behagliga läsning. Hon är en riktig konstnär med orden.
Målar upp vackra bilder, skapar djupa känslor inom mig som läsare, beskriver dom så ömt att det är som att Ailsas känslor automatiskt hoppar in i mig. Gör mig ett med hennes hjärta och själ.
Jag njuter av att befinna mig i Elsinorien igen, i Sannes mysiga värld. Även om det såklart inte är guld och gröna skogar, det är känslor av otillräcklighet, bräcklighet, att inte räcka till. Ansvar och förpliktelser. Men Sannes bok är en lugn och behaglig resa genom berättelsen. Varje ord gör att jag vill läsa nästa och nästa tills den plötsligt är slut.Sanne, du är magi. Dina tankar som blivit ord är underbara. DU är fantastisk. Så även denna bok, precis som första och andra.
Jag kan varmt rekommendera Sannes böcker. Dom är varma och behagliga, med så många viktiga aspekter. Dom har en styrka djupt inom sig som inte går att förklara med mänskliga ord.
Bara läs dom, och njut.Och hörni, omslagen på alla tre böcker är helt galet vackra!
Recension av @bokdaling
Goodreads
⭐⭐⭐⭐
Viddernas väv är en vacker bok som visar på mänskliga brister och som inte döljer hur förödande längtan kan vara.
Tess Williamsson
Dock är tempot under de första 180 sidorna lite väl långsamt. Även om min trötta lärarhjärna uppskattar att inte kastas in i händelse efter händelse är det lite för saktmodigt. Jag hade önskat att den sista biten där saker börjar hända på ett större plan hade fått ta mer plats och blomma ut.
Men som alltid är språket i böckerna om Elsinorien vackert. Det flödar fram likt en bäck porlar i sin fåra.
Miljöbeskrivningarna är många och detaljerade, vilket skapar fina bilder av de olika platserna och årstidernas växlingar.
Sanne gör en vacker skildring av både en förlamande längtan och en känsla av att inte riktigt räcka till.
En känsla jag tror många läsare kan känna igen sig i.
⭐⭐⭐
Jag tror att många fantasyläsare har vant sig vid en viss typ av tempo och en viss typ av dramaturgi. Man måste lägga den typen av förväntningar åt sidan när man läser Sanne Åbergs triologi om Elsinorien.
I Viddernas Väv, precis som i tidigare delar av serien, ligger tyngdpunkten på huvudpersonens tankar och känslor. Den här tredje delen är ännu mer stillsam än de tidigare två. Det handlar mycket om ångest och utbrändhet, att tvivla på sig själv som förälder, och att inte få ha den man älskar i sin närhet. Det är väldigt fint beskrivet. Men det blir lite för mycket av ältande och grubblande i texten. Jag tröttnar till slut på alla ”kanske – men å andra sidan – och ändå …” även om jag förstår att det är så huvudpersonens hjärna fungerar.
Och trots att jag verkligen respekterar författarens ambition att skriva en annan sorts fantasy, tycker jag att det går lite väl långsamt i den här boken. Det dröjer nästan 200 sidor innan det känns som om det börjar hända något på riktigt. Sedan går det ganska snabbt på slutet och allt löser sig oväntat smidigt, med lite ”deus ex machina”. Jag tycker om slutet, det är vackert och hoppfullt, och jag hade velat stanna kvar i det lite längre.
Maria på goodreads
Blogg
Ailsa tycker att det är viktigt att vara bra. På allt. Hon vill vara Ailonise; Den bästa drottningen för sitt land. Och en bra mamma till sin dotter Mira. Hon lyckas med båda, även om hon själv inte riktigt tycker att hon räcker till. (men vem tycker det?) Hon har bra folk kring sig så både kungariket och Mira är väl omhändertagna.
Ailsa pendlar konstant mellan perioder av intensiva känslor, kärlek och närhet och perioder av saknad och längtan. Hon saknar friheten hon kände den där första sommaren och hon saknar Danias. Tillslut blir det för mycket.
Återigen drömmer hon om dimman, som får henne att minnas kejsar Aygwidon. Visst lyckades de att besegra honom? Hon börjar tvivla. Stämningen mellan länderna blir åter spända. Ailsa klär sig åter i reskläder och tillsammansmed Danias ger hon sig iväg västerut. I packningen finns en magisk karta, nya kunskaper och ett oerhört mod. Till outforskad mark. Hon möter gamla bekantskaper på vägen, från hennes förra långa resa, och får hjälp från oväntat håll.
–
Jag gillar det poetiska och vilsamma språket som blir när Ailsa förklarar vad som händer. Det är snyggt skrivgrepp. Tiden går och de viktigaste detaljerna berättar hon själv, som i ett brev eller en dagbok, för läsaren. Det är lika spännande och magiskt som i de tidigare böckerna. Magin förstärks av den fina språkmelodin.
Maritha Frölid, Frölids bokhylla