Den senaste tiden har allting haft fokus på bokmässan. Praktiska förberedelser och tankeverksamhet. Jag har haft fokus på att vara förberedd på “allt”, inte missa att tänka på något,  förebygga alla sorters problem och oroa mig för allt som skulle kunna bli problem. Och skulle jag ens orka? Utmattningen, numera ovan att träffa mycket folk, jag som aldrig varit på bokmässan förut … Bokmässan kändes som något jag skulle beta av, och sen kunde vardagen få börja fungera igen.

Nu är jag hemma, och jag kan konstatera att jag har haft riktigt kul!

Det har varit jättekul att träffa en massa människor! Författarkollegor och läsare. Människor jag känt i flera år via nätet men aldrig träffat IRL. Och helt nya människor. 

Och det verkar – *peppar peppar* – som att jag klarat av mässituationen helt okej. Ja, det är ett konstant sorl och många intryck. Trött blir man förstås, men det kunde varit värre.

Jag gick in i årets mässa med inställningen att givet omständigheterna skulle jag inte planera för mycket, och det var nog klokt. En effekt av det är tyvärr att jag lyckades missa en del personer jag verkligen ville träffa, men det får jag väl leva med. 

Några andra korta konstateranden:

👑 Klänning och krona var jättebra. Jag syntes, folk från instagram kände igen mig, och jättemånga andra kommenterade min klädsel (bara positivt och nyfiket), så det var en bra konversationsstartare.

💚 Det är jättecoolt att Svenska mässan lyfter fram nummer 13 bland de globala målen som grund för beräkningar för allt de serverar – och att det därför serveras mycket god vegetarisk mat i mässlokalerna.→ Läs resten av inlägget!