Etikett: drömmar

Okategoriserade

När jag drömmer om han som är död

Ibland drömmer jag om honom. I drömmarna har han alltid fortsatt leva efter den antagna dödsdagen i maj för åtta år sedan. Inga fler cellgiftsbehandlingar, inga läkarkontroller, inga förklaringar. Och inte heller något öppet liv – i de flesta av de här drömmarna är det ytterst få som vet att han lever.

Det är liksom aldrig de sakerna som är centrala i de där drömmarna. Snarast är det något som dyker upp som en undran efter ett tag. ”Borde du inte trots allt gå till någon läkare någon gång?”

I min vakna vardag är han ganska fjärran. Tänker jag på honom så är det mer utifrån praktiska aspekter, eller saknaden efter att ha någon att dela tillvaron med. I drömmarna är han levande, en människa, någon jag har känslor för. En självklarhet, som när han levde och fanns. Fast ändå inte, för i drömmarna finns det ändå alltid någon sorts distans. Att han inte kan bo här utifrån att han antas vara död, att vi inte kan träffas mer än undantagsvis, eller något liknande.

Inatt, eller snarast i morse, drömde jag en dröm med honom. Fast han var avståndstagande på ett sätt han inte brukar. Vi var uppenbarligen inte ens ihop längre. Och jag kände mig nödgad att påpeka att han faktiskt lovat att han alltid skulle finnas som vännen, oavsett om vi nånsin gjorde slut – det lovade han redan de allra första trevande dagarna 1999, när vi konstaterat att vi var ihop och jag var rädd att förlora den fantastiska vän han redan hade hunnit bli under den månad vi känt varandra.→ Läs resten av inlägget!

Okategoriserade

Tankar i en sparrisrad

När min man fyllde 40 år fick han en sparrisrad av mig och barnen. 10 sparrisplantor som vi skulle gräva ner enligt konstens alla regler.

Fast vi planterade inte sparrisraden förrän kommande år, för min man fyllde år i augusti, och sparrisrötter säljs på våren. I maj 2013 kom sparrisplantorna slutligen på plats.

Första året ska man helst bara skrda någon enstaka sparris och mestadels låta sparrisen etablera sig. Sedan kan man ta lite mer för vart år. Efter tre år kan man skörda fullt ut, vilket innebär att man skördar all sparris som kommer upp fram till midsommar (sedan ska man alltid låta den vara).

Sparrisen tittar upp någon gång i april, men det är först i början av maj den vuxit sig så hög att det är dags att skörda.

Våren 2016 var det tre år sedan min mans sparrisrad planterades. Den 2 maj 2016 dog min man, 43 år och 9 månader gammal.

En välvårdad sparrisrad kan leva och ge god skörd i flera decennier. Vår sparrisrad är inte välvårdad. Det är svårt att hinna med att ta hand om en trädgård på nästan 2000 kvadratmeter som ensamstående mamma i en tillvaro där andra bekymmer alltid behöver lösas först.

Vi hade drömmar om en prunkande trädgård, med välfyllt trädgårdsland, en örtagård full med spännande växter, och en matkällare full med egen saft och sylt. Istället hann vi aldrig klippa häckarna färdigt ens en gång per säsong. Barnen och husrenoveringen tog all tiden. Sedan började barnen bli större, och vi skulle få tid, men då fick min man obotlig cancer.→ Läs resten av inlägget!

Okategoriserade

I en källare under ett köpcentrum

Inatt drömde jag om er, kära författarkollegor på instagram.

Jag drömmer mycket för tillfället. Sådana där långa drömmar, som spänner över lång tid och binder ihop saker på helt ologiska sätt. Flr det mesta minns jag typ inget av drömmen när jag vaknar.

Den här gången var drömmen borta när jag vaknade men kom tillbaka efter en stund.

Av någon anledning hade jag för första gången fått en plats (eller fattat att det fanns platser) för indieförfattare (hybrid- och egenutgivare) i lokaler där man kunde sitta hela dagarna. Massor med enkla bord i rader i en stor lokal, där man kunde sitta hela dagen och skriva.

Efter att ha gått vilse några gånger i rad insåg jag att det fanns flera sådana lokaler bredvid varandra. I en ologisk ordning. I typ halvt källarplan i ett köpcentrum eller liknande.

Det fanns saker att äta också på vissa tider.

Jag lyckades aldrig ta reda på om det kostade något att vara där eller inte. Det oroade mig.

Och som i alla drömmar så såg mina redan utgivna böcker fel ut. Fått fel utsida, fel titel, fel layout och så där. Till och med märkliga benämningar (utan riktig titel i den märkliga katalog eller tidning som fanns över vad alla som satt där hade skrivit).

I slutet av drömmen fick jag veta att det tydligen var en massa av de andra författarna som var nyfikna på min första bok, så jag skulle ta med mig en massa böcker nästa dag. Det var kul men samtidigt jobbigt (böcker är tunga att släpa med på bussen).→ Läs resten av inlägget!