Den här lilla filuren befann sig i ett emaljerat tvättfat på vår innergård igår morse. Ätlig groda.

Ja, den heter så. Fast någon art är det inte.

Ätlig groda är inte en art, utan en delvis fertil hybrid, en så kallad klepton eller synklepton (kl.), mellan gölgroda (Pelophylax lessonae) och sjögroda (Pelophylax ridibundus).

Det kan man läsa på wikipedia.

Och så står det att honor av ätlig groda sällan parar sig med ätlig groda, utan med stamarterna, alltså gölgroda eller sjögroda.

Men i de områden i Sverige där det finns ätlig groda finns varken gölgroda eller sjögroda. Här parar sig alltså ätlig groda med ätlig groda. Och då innehåller populationen både diploida och triploida individer.

Dipolida? Ja, det är som hos de allra flesta människor, där det finns två kromosomer av varje typ, så att det blir kromosompar. Hos människor 23 par, 46 kromosomer. Triploida är när det finns tre av varje kromosomtyp, vilket hos människor skulle innebära totalt 69 kromosomer. Fast hos ätliga grodor är det förstås något annat antal som multipliceras med två eller tre.

De svenska ätliga grodorna funkar alltså på ett annat sätt än ätliga grodor på andra håll i världen. Kanske är de svenska ätliga grodorna inte delvis fertila hybrider utan helt fertila (ja, det är de ju uppenbarligen) och därmed en art?

Artbegreppet är inte enkelt. Är man biolog kan man grotta ner sig djupt i detta – det är ett spännande ämne! Men enkla svar är det ont om.

Och namnet ätlig groda grundar sig tydligen i ett missförstånd: de andra arterna i släktet ska tydligen också vara ätliga, om man nu tycker grodor är ätliga.→ Läs resten av inlägget!