Jag har slut på ord

En bra text kan försätta berg. Få människor att ändra åsikt, känna att de måste agera.

Det här är en text som surrade i mitt huvud redan i måndags kväll. Den har egentligen inte med det senaste dygnet att göra. Texten och tanken handlar om miljö. Miljö, natur, klimat, vatten. Allt det där vi är beroende av. Allt det där vi förstör. Exploaterar. Förgiftar. Förstör med våra olika utsläpp, vår överkonsumtion och resursförbrukning.

En bra text kan åstadkomma förändring. Det är åtminstone vad jag en gång trodde. Att fakta, ihop med träffande formuleringar och förklaringar kan få människor att drabbas av insikt, och att insikten kan få dem att agera.

Men jag har kommit till läget att jag saknar ord. Jag tycker jag har försökt på så många olika sätt, med olika vinklar och angreppssätt. De sätt jag försökt har inte fungerat. Så det behövs nya sätt. Men jag vet inte hur. Jag har slut på idéer. Och vad värre är: jag har slut på tron att det gör skillnad. När varje försök att formulera och förklara möts av ett massivt motstånd, en blandning av förnekelse och djupgående kunskapsbrist, kombinerat med ointresse och höhöande, Trots många år av försök så går det inte framåt – på många områden fortsätter utvecklingen stadigt åt fel håll, på vissa rent av accelererande.

Jag vet att man inte ska ge upp. Men det är mer att jag faktiskt inte vet vad jag ska göra längre, när de som sitter på makten över styrmedel och pengar med berått mod fortsätter att motverka den utveckling som behövs för att det ska finnas hopp.→ Läs resten av inlägget!

1 juni men ändå full sommar

Det är den 1 juni, och jag vaknar till en gassande varm sommardag. Den intensiva doften av blommande schersmin – en doft som snarast hör hemma vid midsommar – slår emot mig på infarten när jag hämtar tidningen. Fläderblommorna har slagit ut och jag inser att det börjar bli dags att sätta flädersaft – det brukar vi göra efter midsommar. En humla surrar intensivt vid en rosablommande buske och hämtar nektar i varje blomma.

Jag har en massa saker jag borde göra idag, dels inför morgondagens fantastikmässa i Malmö, dels trädgårdssaker (planta tomater, klippa blåregnet, m.m.). Men det är för varmt för att göra och för varmt för att tänka.

Jag hoppas att det åtminstone blir någon åskskur senare idag, men räknar inte med sån tur.

🌡Gillar du värme, eller är du som jag och tycker det är jobbigt?→ Läs resten av inlägget!

Klimatpolitiska rådet sågar regeringens klimatpolitik

Bryr du dig om klimatet? (Klart du gör!) Är du intresserad av kopplingen politik och klimat? (Förmodligen.) Vill du få en genomgång av den nuvarande regeringens klimatpolitik påverkar möjligheten att nå klimatmålen?

Då ska du titta på Klimatpolitiska rådets presentation av sin nya rapport. Den sändes tidigare idag men finns inspelad och kan ses i efterhand, här:

www.klimatpolitiskaradet.se/rapport-2024/

Ett utmärkt exempel på hur man kan kritisera effektivt men snyggt med hjälp av bra ordval. Alltså väldigt intressant även för dig som är intresserad av språk, retorik och formuleringar.

Hela inspelningen är en och en halv timme, men det viktigaste sägs under första dryga halvtimmen.→ Läs resten av inlägget!

Tips: sommarkurs om klimatfiktion

Vet du inte vad du ska göra i sommar? Gillar du att läsa och skriva? Funderar du mycket kring klimatförändringar? Malmö universitet har en sommarkurs för dig!

”Litteratur och landskap – att läsa och skriva om klimatförändringar” är en fristående sommarkurs på halvfart. Anmälan senast 15 mars.

Läs mer på https://mau.se/sok-utbildning/kurser/kk133a/

”Klimat- och miljörelaterad skönlitteratur kan vara så mycket. Vi tänker kanske främst på moderna postapokalyptiska framtidsdystopier med utplånade städer och döda landskap. Men man kan också ta ett historiskt grepp och läsa skönlitteratur som varit med om att skildra den konkreta påverkan människan haft på klimat, miljö och landskapets förändringar. Under denna sommarkurs på halvfart läser vi några klassiska romaner, anlägger ekokritiska perspektiv på litteratur och landskap, och experimenterar med skrivande som metod för reflektion kring klimatfrågor.”→ Läs resten av inlägget!

Alla dessa plattformar – och deras energiåtgång

Apropå det här med att synas och därmed finnas, så funderar jag mycket över det här med mängden olika plattformar i dagens läge.

Att posta på flera olika ställen är inte så väldigt ansträngande egentligen (åtminstone om man inte gör avancerade anpassningar utifrån vad de olika plattformarna vill ha). Men däremot innebär ju varje ställe man postar på att det går åt mer serverutrymme någonstans, och serverutrymme innebär elektronik och el. Resurser. Sånt där som är begränsat.

Och speciellt i dessa tider när allt ska vara film/rörlig bild.

Varje plattform vill helst att du ska posta hos dem, och länkar du in saker från andra ställen är de mindre benägna att visa det (i den mån det alls går).

Jag har funderat på om jag borde lägga upp ett youtubekonto och posta ett urval av mina mest relevanta filmer där, men jag skäms liksom samtidigt över att lägga upp samma saker på ett ställe till. Ånnu större ekologiskt fotavtryck.

(Och jo, det finns plattformar som bygger på principen att man inte ska behöva posta på mer än ett ställe. Men de är nischade, så det är inte där man når ut. Förstås.)→ Läs resten av inlägget!

Stampar på samma fläck

Ibland känns det hopplöst. Tröstlöst.

Igår sorterade jag bland gamla papper på jobbet. Jag har jobbat med miljöfrågor i hela mitt yrkesverksamma liv. I en tidskriftssamlare hittade jag en mapp med anteckningar från en kurs i klimatkommunikation jag var på 2005. En snabb genombläddring sa mig att det lika gärna kunde varit en kurs idag, 2023. Vi står och stampar. Ett steg framåt, ett steg tillbaka, oftast inga steg alls.

Ibland känns det som att jag lika gärna kan ge upp. Att det hade varit bättre att ägna livet åt något jag ville för min egen skull än åt att försöka rädda världen. Jag kunde ha ägnat mig åt skrivandet på en annan nivå till exempel.

Jag slängde anteckningarna i pappersinsamlingen. Men jag kommer ju att fortsätta jobba med miljöfrågor ändå. För att jag är dålig på att ge upp. För att jag inte vet något annat. Och av gammal vana.

Och man vet ju inte hur saker slutar förrän i efterhand. Det finns fortfarande en möjlighet till ett ”lyckligt”, eller i alla fall inte helt olyckligt, slut.

Och om inte, så behöver vi tro på det för att orka fortsätta.→ Läs resten av inlägget!

Det finns andra sorters förbud

Det är lätt att tänka att förbud mot vissa böcker är något som inte händer här, i Sverige. När vi tänker på förbjudna böcker så tänker vi nog i första hand på USA, där starka krafter gärna förbjuder böcker med exempelvis homosexuell kärlek eller böcker med transpersoner. Eller så tänker vi på hårdföra regimer som förbjuder böcker som kan motivera motstånd och uppror, som Bröderna Lejonhjärta som jag tog upp häromdagen, eller tjuren Ferdinand (förbjuden i Francos Spanien) och ”På västfronten intet nytt” (förbjuden i Nazi-Tyskland). (De två sista exemplen hämtade från Ida Ölmedals krönika i Sydsvenskan. Se bild 2.)

I Sverige är det känsligt att förbjuda böcker. Men det finns andra sätt att tysta än att förbjuda böcker.

De senaste dagarna har vi kunnat läsa om tystnadskultur kring klimatfrågan på Folkhälsomyndigheten.

Ett annat exempel är de återkommande fallen av inställda sagostunder på olika bibliotek, där ”problemet” varit att de utklädda sagoläsarna inte följt klassiska könsnormer.

Det är lätt att slå sig själv för bröstet och tänka att det där med förbud, det är inget vi sysslar med här. Vi måste komma ihåg att vägarna att begränsa ser olika ut beroende på den lokala kulturen.→ Läs resten av inlägget!

Week of action for social and climate justice

Vi som läser och skriver är bra på att föreställa oss hur det skulle kunna vara: att leva i ett annat land, i en annan tid, i en annan värld.
Vi läser eller skriver om hur framtiden skulle kunna se ut. Om allting skiter sig och går åt helvete. Eller om människor lyckas hitta på och genomföra lösningar som innebär att vi kan fortsätta blomstra.
Vi kan sätta oss in i hur det är att leva under knappa och hårda omständigheter eller i lyx, och vi träffar på tankeexperiment med helt nya sätt att styra länder och världar.

Kan vi ta med oss dessa förmågor och erfarenheter och använda dem till att påverka framtiden i en bättre riktning?

Idag börjar Week of Action for Social and Climate Justice. Och jag vill utmana alla på bookstagram att posta något om läsning/skrivande och klimat. Vad är dina tankar om hur vi kan använda vår förmåga att leva oss in i alternativa verkligheter? Har du läst en bok som gjorde stort intryck på dig? Har du skrivit en bok som du tycker andra borde läsa för att förstå bättre? Har du rent av startat ett eget förlag för att kunna ge ut böcker på ämnet? Tolka utmaningen på det sätt som passar dig, men ta chansen att lyfta ämnet! #BookstagramWeekOfActionLäs resten av inlägget!

Vi behöver vila

”Men hur ska en vilande person kunna avstyra en klimatkris? Går vilan att kombinera med kamp?

– Ja, jag tänker att det är radikalt att erkänna vilan. Om vi erkänner att vi har biologiska begränsningar – kroppen har det, ekosystemen har det – så behöver vi ett ekonomiskt system som är anpassat efter det och inte tvärtom.

Hon iscensätter en helt vanlig konversation mellan två personer. Kanske utspelar den sig vid en kaffeautomat på ett kontor. Den ena frågar hur läget är, den andra svarar ”jag vet att det här är ett tråkigt svar, men jag är jättetrött”.

– Vad skulle hända om vi började prata om det här på riktigt? Om att alla är helt slut, om att vi inte orkar mer – varken människorna, djuren eller träden. Om att vi behöver vila.”

Texten ovan är hämtad från en intervju med Sara Granér i DN.

Och jag kommer att tänka på ett av mina favoritpartier i min bok ”Knutar och band”. Ett sånt där parti som egentligen är motsatsen till vad man förväntas ha med i en bok: firandet av midvintern i Leike. För det saknar all form av framåtdrivande dramatik. Istället är det vila och återhämtning. Och det tycker jag själv är alldeles ljuvligt och precis vad jag längtar efter så här års.

Utdrag ur Midvinter i Leike.Läs resten av inlägget!