Etikett: magi

Okategoriserade

Sockerärtornas magi och vuxnas behov

När jag var liten hade vi ett stort trädgårdsland. Om somrarna växte det sockerärtor där. Ja, en hel massa andra grlnsaker också, förstås, men nu var det ärtor vi skulle prata om.

Sockerärtor är ju generellt menade att plockas som ganska outvecklade, alltså när ärtorna är väldigt små och skidorna tunna och platta. Fast jag föredrog att vänta tills ärtorna blivit större.

Det är något magiskt med ärtor. Med att öppna en ärtskida och få ut jämna runda fylliga gröna ärtor. De är vackra. De känns lena och samtidigt sprängfyllda.

I min barndom var ärtorna magiska, på så sätt att de också stimulerade fantasin. Nyplockade runda ärtor kan vara livsviktig medicin, eller magiska piller, eller något annat. Det sägs att det är fantasin som sätter gränser, men de gränserna var det nog ont om.

Däremot var det oftast inget jag pratade om. Min fantasivärld var min, den höll jag för mig själv. Det känns rentav lite småbesvärligt att skriva om det nu.

Men den där inre fantasivärlden är fortfarande viktig, den behövs även när man blivit vuxen. Även om man fortfarande inte vill prata med andra om den.

Kanske är det ont om nyplockade ärtskidor fyllda med runda lena magiska ärtor där du befinner dig i livet? Då kan en bok vara lösningen.

Du behöver inte berätta för omvärlden att boken du läser innehåller magiska ingredienser. Det kan vara vår lilla hemlighet, om det känns pinsamt. Men jag vågar nästan lova att det skulle kännas skönt med den där pirrande känslan igen 💚→ Läs resten av inlägget!

Okategoriserade

Vad är magi?

Vad är egentligen magi?
Ailonise i mina böcker funderar en del över det. Och det gör jag också, fast just nu på ett helt annat plan, där jag står och diskar ugnsplåtar som vi hittat musbajs på.

Diskning är ju också någon sorts magi. Vi genomför en magisk ritual och sedan betraktar vi det diskade som rent. Fast olika människor har olika uppfattning om vad som behöver ingå i ritualen.

För min del ingår diskmedel, diskborste och varmt vatten, och så lite magiskt skrubbande rörelser. Men som den notoriska övertänkare jag är så funderar jag också på om det verkligen räcker. Var vattnet tillräckligt varmt? Var det tillräckligt med diskmedel? Skrubbade jag tillräckligt? Borde jag göra det en gång till? Och hade det egentligen räckt med mindre? Samtidigt tröstar jag mig med den slutliga magin: eftersom det är en ugnsplåt så kommer den att användas i en varm ugn som tar död på alla eventuella farligheter. (Hoppas jag. Och om inte så är det sådana farligheter som min vardagsmagi ändå inte rår på.)

Kanske blir vi inte alls av med hundra procent av musbajsspåren. Kanske gör det heller ingen konkret skillnad.

Nånstans hänger ändå mina funderingar samman med funderingarna i mina böcker. För vad är magi annat än saker vi inte helt förstår?

https://www.tumblr.com/neil-gaiman/725643451373371392/some-of-your-books-make-it-seems-like-you-believe

Vad är magi för dig? Och vilken författare tycker du har konstruerat den bästa magin?→ Läs resten av inlägget!

Okategoriserade

Snön som inspiration

Snön inspirerar till att skriva. Och samtidigt leder den till frustration. För hur jag än försöker så kan jag, med mina futtiga små ord, aldrig fånga hela den magiska känslan av snön, den stora vidden och de små detaljerna.

Samma sak med foton: de blir bara ett utsnitt av ögonblick, antingen detalj eller helhet, som aldrig förmedlar känslan av att vara mitt i det pågående snöfallet.

Ändå tycker jag att mina skrivna ord är bättre på att fånga helheten och komplexiteten än vad bilderna är.

Och kanske är det därför jag fortsätter att skriva. För att snön väcker magin och behovet av att beskriva i mig. Trots frustrationen över att aldrig riktigt lyckas och melankolin som snön väcker i min själ.→ Läs resten av inlägget!

Okategoriserade

Kröning som magi och ritual

Är en kröning bara slöseri med resurser som egentligen skulle behövas till viktigare saker än överdåd och allmän fåfänga? Eller är en kröning snarast en nödvändighet för att stadfästa folks tro på monarkens rätt att styra landet, och ett sätt att hålla magin levande?

Detta är saker som diskuteras även i Elsinorien. Om du vill veta vad man kommer fram till där, och vad det sedan får för konsekvenser, så rekommenderar jag läsning av min bok Knutar och band (andra boken i serien om Elsinorien).

En kröning är en sorts ritual. Och ritualer fyller någon sorts funktion även för oss som inte tror att en kung är utsedd av gud. Det verkar vara ett mänskligt behov att markera viktiga hållpunkter i liv och död med ceremonier av något slag.

Jag vill berätta allt för er om kröningen i Elsinorien, rentav läsa högt! Jag vill att ni också ska få följa med i förberedelserna och alla de känslor som bubblar under ytan. Jag vill att ni ska få höra ljudet av prasslande siden och doften av röllekan, få se folkmyllret (och uplleva folkets firande senare på natten). Och jag vill att ni också ska få stå och se på – för jag vill höra er upplevelse sedan, om vad som egentligen hände i spiralen.

Och jag vill ha era tankar om det som händer sedan, efter att kronan plockats av …

Det är så väldigt mycket som är kopplat till den där kröningen. Ja, det är just därför jag vill berätta om den!→ Läs resten av inlägget!

Okategoriserade

Magin i att laga någons kläder

Idag kom min vinterjacka tillbaka från Repamera! Med hjälp av lite sömnadsmagi från en kunnig skräddare är min jacka nu redo att värma mig ytterligare en vinter (sannolikt flera).

För visst är det lite magi, hur en kompetent person med hjälp av ”nål och tråd” kan få ett slitet eller trasigt plagg att bli funktionsdugligt och snyggt igen?

I mina böcker finns det magi i textilhantverket. Och Ailsa möter också vid upprepade tillfällen en vilja, även från främlingar, att laga hennes kläder utan att ens få frågan.

🧵

”Hur kommer det sig att så många jag mött genom åren är så hjälpsamma med att laga kläder?” undrade jag. 

Rhosymil tittade upp, som om det var en lite märklig fråga. 

”För att om man lagar något yttre åt en människa, som hennes kläder, så lagar man också någon inre osynlig skada eller sår, och på det sättet lämnar man kvar lite skydd eller styrka åt den människan. Det är i alla fall så man säger här.” 

Hon räckte tillbaka den färdiglagade manteln. Lagningen var tydligt synlig men vackert utförd. 

(Ur Viddernas väv.)

🧵→ Läs resten av inlägget!

Okategoriserade

Den magiska snön

Det är något magiskt med snö. Med de fladdrande överjordiskt vackra flingorna som yr runt i luften. Och med det lager de sedan kan bilda på marken, som så dramatiskt kan ändra förutsättningarna i tillvaron. Vetenskapligt vet vi att det är ”bara vatten”, men snö är samtidigt så väldigt mycket mer och annorlunda än bara vatten.

Jag är uppvuxen i Skåne och har levt större delen av mitt liv i Skåne. Snö har varit sällsynt, och riktiga vintrar har hört till undantagen. Kanske har det ökat magin?

I mina böcker förekommer mycket snö. De första flingorna i Lysande klot tvenne börjar falla nästan omärkligt, men sedan finns snö, vinter och snöstormar med som ett återkommande tema i hela serien.

Där jag själv bor sedan tjugo år tillbaka, i södra Skåne, drabbas vi ibland av det som kallas snökanoner. Då kommer stora mängder snö på kort tid. När man kombinerar det med kraftig vind och ett landskap dominerat av stora åkrar, så ligger snön inte stilla utan fyker omkring tills den hittar något att fastna på. När snöplogen kört förbi kan det vara ett hål på en halvtimme innan snön yrt tillbaka och vägen åter är oframkomlig.

De dagarna är vi praktiskt sett insnöade. Tåg och bussar slutar gå eller kör fast, och det är bara dumt att bege sig hemifrån och riskera att fastna i snön. Och alla här ute på landsbygden vet hur det funkar – medan kollegorna inne i stan tror att jag driver med dem (pun not intented).→ Läs resten av inlägget!

Okategoriserade

Ja, varför skriver jag just fantasy?

Det korta enkla svaret är väl att det var där jag började, och så blev jag kvar. Och kanske var det lite grann en slump att det var just fantasyn jag valde från början? Men det var där jag saknade tjejkaraktärer i huvudrollerna i de böcker som fanns, och det blve en drivkraft i sig. En annan bit i det var att sånt jag själv tyckte var snyggt eller coolt, men som inte var ”modernt” eller som sågs som töntigt i den vanliga 1980-talesverkligheten, kunde jag utan vidare bestämma var snyggt eller coolt eller självklart i den värld jag skapade.

Å andra sidan är ju ovanstående inget svar på varför jag fortsatte med fantasy. Så här dryga 30 år senare kunde jag ha bytt genre – och det har jag ju inte 🙂

En av de saker jag gillar med fantasy är just att jag själv kan bestämma reglerna. Jag bestämmer själv vilka saker jag vill ha som i vår värld och vilka saker jag vill ska fungera på ett helt annat sätt, oavsett om vi pratar naturlagar eller kultur. Och eftersom det jag skriver utspelar sig i en annan värld behöver jag inte förhålla mig till hur det verkligen ser ut i Stockholm eller någon annan stad. (Därmed behöver jag inte researcha på samma sätt – eller bara när jag själv bedömer det som relevant.)

En annan sak handlar om det magiska. Jag älskar att koppla dimma till att något är i görningen, älskar antydningar om att någon är utsedd att göra något, eller att det går att åkalla gudarna.→ Läs resten av inlägget!