Engångspostpåsar och miljön

Apropå det här med miljöpåverkan som författare, så finns det en konkret sak som jag ständigt stör mig på och som jag verkligen tycker det borde finnas en bättre lösning på: postpåsarna som i praktiken blir engångspåsar, fastän de skulle kunna användas igen och igen.

Som de flesta ”små” författare* så skickar jag en hel del böcker direkt till kunder. Den lösning jag valt – för att det är enklast utifrån alla vardagslivsparametrar och annat – är att skicka med Postnords förfrankerade postpåsar. Antingen de blåa påsarna eller de något mindre (och aningens billigare) så kallade presentpåsarna (som är snyggare utanpå), som syns på bilden.

Gemensamt för den här sortens påsar är att de har tydliga regler: det du ska skicka måste gå att få i påsen samt får inte väga mer än 2 kg inklusive påsens vikt.

Smidigt och bra, om än inte särskilt billigt. Fast ändå betydligt billigare än att köpa påse och porto var för sig.

Men sen då, när jag skickat en bok med en påse till Stina, och Stina sedan har något hon ska skicka till någon annan? Eller om jag har fått något skickat i en postpåse som ligger kvar här, och jag ska skicka en bok till en kund?

Tja, man får lov att återanvända en tidigare använd postpåse, om man sätter på nya frimärken. MEN grejen är att då kostar de nya frimärkena man behöver sätta på MER än om man köper en ny postpåse. För mina böcker blir portokostnaden i grova slängar 50% dyrare om jag sätter nya frimärken på en använd (=gratis) påse än om jag köper en ny förfrankerad påse.→ Läs resten av inlägget!

Böcker passar så bra för delning!

I samband med ett inlägg om bokrean skrev jag igår så här:”… om man nu ska köpa fysiska ting så är böcker fortfarande en förhållandevis bra sak att köpa. Kunskap och berättelser, fångade på papper som ju faktiskt i alla fall agerar kolsänka så länge boken finns – det är betydligt bättre än mycket annat vi människor ägnar oss åt att tillverka.”

En stund senare samma dag fann jag mig själv i ett annat sammanhang sitta och förklara att det faktiskt är rimligt att diskutera böckers miljöpåverkan, vad som ska hända med böckerna när de en dag blir avfall (för det blir faktiskt de allra flesta böcker, även om det för många böcker dröjer lång tid), och att det är bra att argumentera för mer delningsekonomi eller liknande när det kommer till böcker (rent konkret: låna boken av ett bibliotek, låna ut böcker till kompisen, och så vidare).

Jag ser ingen större motsättning i det här.

Jag känner stolthet över att det jag skapar kan finnas tillgängligt på ett så enkelt sätt som med små svarta tecken på vitt papper. Jag hoppas innerligt att ni som läst min bok och tycker om den lånar ut den till andra som ni tror ska uppskatta den, och jag gläds åt att bibliotek köper in boken och den därmed blir tillgänglig att läsas av många människor som antingen inte har råd att köpa böcker eller som inte har plats att äga alla böcker de läser. (Det var för övrigt biblioteken som stod för den allra största delen av min egen ”bokkonsumtion” när jag själv var ung.)→ Läs resten av inlägget!