Skaffa ett nyhetsbrev, sa de

Jag hatar nyhetsbrev. Ni vet den där skiten som fyller mejlboxen och som gör att man missar de viktiga mejlen? Som gör att man lägger mer fokus på att rensa bort meningslösheter än på att faktiskt svara på riktiga mejl?

De flesta ”nyhetsbrev” är förtäckt reklam. Ibland har man klämt in någon viktig info bland all reklamen, som gör att det inte går att slänga rakt av. Andra gånger är det bara reklam rakt av. Då är det i alla fall lättare att slänga.

De nyhetsbrev som verkligen är just nyhetsbrev är ofta alldeles för långa. För många nyheter. För långa nyheter. Och alldeles för ofta inleds de med en svamlig krönika om något totalt ointressant som får mig att tappa intresset direkt.

Jag har själv gjort riktiga, genomarbetade nyhetsbrev i jobbet, på den tiden nyhetsbreven fortfarande var ganska få. Det ligger en hel del jobb bakom. Och som mottagare är risken samtidigt stor att det går rakt i soporna, för att man vill hålla mejlkorgen så tom som möjligt.

Ändå sägs det återkommande, i goda råd till författare och andra som vill ”nå ut” och sälja, att det är viktigt att ha ett nyhetsbrev.

Hallå? Jag vill inte vara irritationsmomentet i din vardag! Och jag vill inte lägga en massa tid på något ingen vill läsa. Dessutom har jag faktiskt inget att berätta i ett nyhetsbrev. Jag vill inte krysta fram nyheter.

Men okej, det jag gör är att jag lite för ofta kräks ur mig reflektioner om stort och smått i sociala medier (och du ser förmodligen bara en del av dem om du följer mig där).→ Läs resten av inlägget!

Vem sjutton vill ha ett nyhetsbrev?

Ett väldigt vanligt tips när det kommer till marknadsföring är att ha ett nyhetsbrev eller liknande regelbundna utskick.

Jag får själv ett antal sådana, i andra sammanhang.
Jobbrelaterade nyhetsbrev.
Nyhetsbrev kopplade till något jag är intresserad av.
Nyhetsbrev från föreningar jag är med i.
Nyhetsbrev från organisationer vars namnunderskriftskampanjer jag nappat på.
”Nyhetsbrev” från företag där jag köpt medicin, underkläder, läppcerat eller något annat. (Ja, i det sista fallet tycker jag inte ens det ska kallas nyhetsbrev – det är ju faktiskt reklam och inget annat.)

I ärlighetens namn slänger jag de allra flesta rakt av. Det är för mycket text på en gång, och totalt sett för många mejl som handlar om saker jag inte har tid för. Jag är glad om jag hinner läsa och svara på de som verkligen måste hinnas med. Det som inte uppnår den statusen slänger jag ofta utan att ens öppna mejlet.

Men på sistone har jag insett att det som i alla fall funkar för mig personligen är det mest minimalistiska: en enkel notifiering om att det publicerats en ny nyhet på en sida jag följer. Rubrik, utdrag, länk. Inget mer. Det är snabbt, enkelt och överblickbart. Jag öppnar mejlet, ser om det är relevant för mig, och slänger sedan. Det kräver minimalt med energi att hantera.

Fast jag har ändå tänkt att det är onödigt för elsinorien.se. Det allra mesta jag postar här är samma som på instagram och facebook. Den som är intresserad följer mig väl ändå där?

Men så är ju sociala medier som de är, med sina algoritmer och sånt.→ Läs resten av inlägget!