Om stickningen

”Det hemstickade är skapat i den privata sfären, vilket är raka motsatsen till en industriell, marginalfokuserad produktion med enorma volymer. Det finns en intimitet och familjaritet knutet till det hemmastickade som också kopplar an till ett historiskt perspektiv.

Produkter som är skapade genom textil hantverksteknik har ofta presenterats som kvinnligt hantverk, även om stickning ur ett längre historiskt perspektiv är något som vissa menar främst utförts av män. Först i samband med industrialiseringen blev stickning en ”kvinnosyssla” som utfördes i hemmet.

Traditionellt har det textila hantverket även förknippats med äldre kvinnor. Inte sällan har bilden av den åldrande kvinnan som prydligt – och gärna osynligt – stoppar strumpor, blivit en symbol för en specifik lappa-och-laga-mentalitet under kristidens material- och varubrist.

Men dagens textila hantverk har kommit att stå för något helt annat: den unga generationens skaparlust och trendande hashtags som #knittok på digitala forum som TikTok. På Instgram fylls flöden av kreativa och konstnärliga lagningar, som ska vara allt annat än sömlösa och osynliga, med hashtags som #visiblemending, #mendingmatters, #slowstitching, #mendandmakedo och #lappaochlaga.

Valet av årets julklapp är mer än en tidsmarkör för behovet av det traditionella och trygga i en allt oroligare värd, där krig och höga energipriser sätter agendan. Den vittnar också om det växande intresse för stickandets hantverk, och om hur kreativa konsumenter värdesätter det personliga och unika plagget i kombination med ett intresse för hållbarhet, miljö och mode.”

Texten ovan är en del av en längre text om årets julklapp, skriven av Marie Ledendal (textildesigner och lektor på Campus Helsingborg) och Cecilia Fredriksson (professor på Campus Helsingborg och affilierade forskare på Centrum för handelsforskning).→ Läs resten av inlägget!

Magin i att laga någons kläder

Idag kom min vinterjacka tillbaka från Repamera! Med hjälp av lite sömnadsmagi från en kunnig skräddare är min jacka nu redo att värma mig ytterligare en vinter (sannolikt flera).

För visst är det lite magi, hur en kompetent person med hjälp av ”nål och tråd” kan få ett slitet eller trasigt plagg att bli funktionsdugligt och snyggt igen?

I mina böcker finns det magi i textilhantverket. Och Ailsa möter också vid upprepade tillfällen en vilja, även från främlingar, att laga hennes kläder utan att ens få frågan.

🧵

”Hur kommer det sig att så många jag mött genom åren är så hjälpsamma med att laga kläder?” undrade jag. 

Rhosymil tittade upp, som om det var en lite märklig fråga. 

”För att om man lagar något yttre åt en människa, som hennes kläder, så lagar man också någon inre osynlig skada eller sår, och på det sättet lämnar man kvar lite skydd eller styrka åt den människan. Det är i alla fall så man säger här.” 

Hon räckte tillbaka den färdiglagade manteln. Lagningen var tydligt synlig men vackert utförd. 

(Ur Viddernas väv.)

🧵→ Läs resten av inlägget!

Batikhäxor

Ibland smyger man in saker i sina texter som man inte vet om läsaren kommer att upptäcka, men som ändå känns viktiga och värdefulla. Det här är en sådan. Egentligen kom den inte till ”avsiktligt”, men när idén dök upp i huvudet såg jag genast kopplingen och bejakade den.

⚠️ Nedan kommer lite spoilers ⚠️

🪢

I Leike finns prästinnor. Alla i Leike – både prästinnor och flickor som går i lära – har klänningar blåfärgade av vejde. Men när en flicka bestämmer sig för att stanna kvar och bli prästinna så färgas hennes klänning om med starkare färg. Och innan det görs målar man på varmt vax i mönster som gör att delar av tyget inte blir färgat och därför bildas det mönster.

🪢

Att täcka delar av ett tyg med vax innan färgning på detta sätt är en form av batik, vaxbatik.

Och prästinnor, kvinnor med mycket kunskap som lever tillsammans, skulle av vissa absolut kunna kallas häxor.

Kvinnorna i Leike kan alltså mycket väl kallas batikhäxor. Och att kallas batikhäxa är väl en hedersbetygelse? För de som kallas batikhäxor brukar vara kvinnor som står upp för viktiga värderingar och som inte låter sig kuvas.

Jag är stolt över mina kvinnor i Leike, och jag är glad att de är batikhäxor.

🪢→ Läs resten av inlägget!

Värdet av att laga

I mellandagarna är vi många som på senare år gjort en tradition av att laga kläder (och annat). Mellandagslagning istället för mellandagsrea. Det finns många skäl att laga det man redan har istället för att köpa nytt. Miljö och resurshushållning är förstås viktiga argument, ekonomi ett annat. Att slippa ut och trängas med mängder av folk, och istället kunna sitta hemma i lugn och ro och titta på TV eller lyssna på radio eller en ljudbok, tycker jag också är värdefullt i sammanhanget.

I böckerna om Elsinorien händer det återkommande att människor Ailsa träffar på lagar hennes kläder, utan att hon ens ber om det. Även personer hon aldrig skulle väntat sig ägnade sig åt sådana saker. Det förbryllar henne.

”Hur kommer det sig att så många jag mött genom åren är så hjälpsamma med att laga kläder?” frågar hon slutligen i den kommande boken Viddernas väv.

Vad hon får för svar? Det får du veta när boken kommer ut i början av 2022.→ Läs resten av inlägget!